Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Ludvig, Love

- Jag får horn bakom ratten

Publicerad 2014-03-27

Mat-Tina om sitt hetsiga bilhumör, nya tv-showen och att vara känd: ”Jag skiter lite i vad folk tänker”

Långfingret, fortkörning och böter.

Hemlängtan får Tina Nordström att bete sig vildsint i trafiken.

– Jag får horn bakom ratten, säger hon.

Det är bråda dagar för ”Mat”-Tina Nordström.

I vår lagar hon mat med barn i ”Sveriges yngsta mästerkock”, spelar in norsk och amerikansk matlagnings-tv och fortsätter reseprogrammet ”Tina på besök”. Den här gången i Thailand med Lotta Engberg, i Israel med Michael Bindefeld och i Kenya med Ken Ring.

– Om tre veckor börjar jag spela in ett vinterprogram också, men jag försöker sprida ut det lite. Så tittarna inte tröttnar på mig, säger Tina Nordström, 40.

”Jag gör idiotresor”

Tv-arbetet för med sig mycket restid. Den för­kortar hon genom att köra gasen i botten.

– Jag har alltid förbannat bråttom hem. Ibland gör jag riktiga idiotresor. ”Jo! Jag kan köra till Stockholm på morgonen och hem till Skåne på kvällen, inga problem!”.

Tina Nordström säger att hon älskar att köra bil.

– Jag tycker alltid att alla andra kör för sakta. Därför vill jag alltid köra själv, och kör nog lite för fort.

Har du ett trafik-humör?

– Ja, jag är ganska hetsig. Har gett fingret och får horn bakom ratten.

Har du fått fortkörningsböter?

– Ja, ett par gånger. Fartkameror är ju … Det är så roligt att få hem en bild på sig själv och se hur man ser ut när man kör. Det är ingen vacker syn. Man sitter som en ostkrok.

Tina Nordström har gjort tv i 14 år. Under den tiden har utbudet av matlagningsprogrammen exploderat.

– När jag började var man i stort sett själv på scenen. Nu är det väldigt mycket, det håller jag med om. Men det är bra. Det är ju mitt jobb.

Har kul på jobbet

På 14 år har hon även hunnit förlika sig med att vara hela landets ”Mat”-Tina.

– Jag är ganska laid back i det. Jag får jobba med det jag tycker är kul. Folk tänker väl och tycker och bluttan-blä, men det skiter jag faktiskt lite i. Det bekommer mig inte, säger hon.