Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Kristian, Krister

Ellenor låg lågt – och segrade

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-05-30

Nöjesbladets Martin Söderström om "Robinson"-finalen

Hon kom.

Hon låg lågt.

Och hon segrade.

Martin Söderström, nöjeskrönikör på aftonbladet.se.

Ja, men se på fan.

Ellenor Pierre vann alltså årets ”Robinson”.

Hoppsan.

Årets mesta doldis knep segern framför snoken på årets mesta profil.

Okej.

Vad sägs om att plocka upp de där tappade hakorna från vardagsrumsgolvet?

Ellenor Pierre har varit den deltagare, förutom de stackare som snubblade ur showen redan i inledningsprogrammen, som fått absolut minst kameratid.

En ordknapp skugga som fladdrade förbi kameran precis när man som tittare hade hunnit glömma att hon ens var med i tävlingen.

Att kalla det något annat än taktik är förstås vansinne.

Att påstå något annat än att det fungerade ren dårskap.

Ellenor visste vad hon gjorde. Hela tiden.

På behörigt avstånd såg hon motståndarnas misstag. Och valde att inte upprepa dem själv.

Där de andra fällde sig själva på löpande band genom att bullra och ta plats tills kamraterna fick nog och skickade hem dem, valde trebarnsmorsan från Gävle som synes en helt annan strategi.

Att stå vid sitt ord och låta de andra stöta dolkar i varandras ryggar bäst de orkade.

Att till varje pris inte framstå som ett hot.

Att inte lägga omotiverat krut på tävlingar som ”inte betydde något”, som hon själv uttryckte det.

Tv-mässigt inte den roligaste metoden, förstås.

Långt därifrån.

Men att ligga platt som en flundra på botten och inte blixtra till förrän det var absolut och oundvikligen nödvändigt tog henne hela vägen över målsnöret.

Att sticka ut så pass lite att ingen störde sig på henne visade sig vara slugare än alla pakter, sammanslutningar och grupperingar tillsammans.

Den oundvikliga diskussionen om ”värdig vinnare” tänker jag över huvud taget inte ge mig in i.

Ellenor Pierre tog hem hela konkarongen – vilket ur alla sorters nyktra perspektiv per automatik gör henne värdig.

Hon var där. Hon låg lågt. Hon segrade.

Det fungerade för Jerker Dalman också, om ni minns.

Och hon har en halv miljon skäl att bortse från de tittare som nu skriker sig hesa om att Jarmo Heinonen borde ha vunnit i stället.

Följ ämnen i artikeln