Felsägningen – ett fantastiskt ögonblick
Publicerad 2011-10-08
Jaja, finalen liknade stundtals en skolavslutning. Och Bard agerade snuskgubbe.
Men, kvällens stora stjärnor var Baggarna.
Det är det där som inte bara får hända.
Man skriker exets namn i sängen, eller ännu värre:
Kallar sin exfru för "min fru" i direktsändning inför miljoner tv-tittare.
Jag tror Anders Bagge vaknade upp med liiite ångest i morse.
För er som glömt bort:
Det var alltså när Amanda Fondell skulle få juryns dom i går kväll som Laila Bagge Wahlgren inledde sin kritik. Sekunden efter tog Anders Bagge vid – med en freudiansk felsägning han sent kommer glömma:
– Jag tycker att min fru har fel. Min fru...förlåt! Min EX-FRU. Helvete. Stryp mig. Nu blir jag så röd i ansiktet. Jag orkar inte prata, sa en högröd Anders Bagge som numera är gift med Sarah Bagge.
Det var ett fantastiskt ögonblick i "Idol". För det kändes spontant, inte regisserat.
Det var ingen skräll att flickfansen röstade kvar Emil Elton, och att Roshana Hoss åkte ut. Det är inte heller en skräll att Alexander Bard såg ut som en gråtrist clown och kommenterade 15-åringars kurvor och timglasformade kroppar.
Det var felsägningen från helvetet, freudiansk eller inte. I går var Baggarna on fire.
"Det ser ut som du har lånat mitt barns hakklapp och mormors pärlhalsband...", sa Laila vid ett tillfälle och riktade blicken mot Bard.
Alexander Bard fick så sylvasst mothugg från gravida Laila, och stundtals tog hon i så mycket att jag trodde hon skulle få ringa dit en barnmorska och sjuksäng.
Det måste ha varit en rolig syn att se juryn lämna studion i går kväll.
Pelle Lidell som inte för sitt liv vill släppa ordförandeklubban. Den lilla bleka bakelsen Bard i raska steg mot logen. En högröd Anders Bagge som låser in sig på toan för att ringa hem. Och en vankande Laila som tas emot av en överbeskyddande Niclas Wahlgren.
Anders avslutade sändningen med att säga:
"Först måste jag be om ursäkt. Jag älskar dig min fru, Sarah Bagge".
Anders, skräll-tv är inget att be om ursäkt för.
Tillägg:
Jag googlar på Wikipedia på freudiansk felsägning, det står följande:
En freudiansk felsägning är ett begrepp inom psykologin. Felsägningen går ut på att en person avser att säga en sak, men av misstag säger något annat. Det av misstag sagda är då det som personen faktiskt menar, på ett semi-omedvetet plan.
Felsägningen anses, enligt denna skola, vara ett tecken på en bortträngd längtan, till exempel av sexuell karaktär eller något som på annat sätt socialt sett är olämplig att yttra.
En freudiansk felsägning är alltså när överjaget inte "hinner med" att censurera våra tankar.