Tova-Sophia föddes som Per: ”Tänker inte hata mig själv”
Utmanar i kvällens ”Sveriges modigaste” – och berättar ”Jag vill hjälpa andra”
Publicerad 2017-04-24
Hon har varit rädd, känt blickar och hatat sig själv.
Men nu kastar sig utmanaren i TV3:s ”Sveriges modigaste” ut och pratar modigt och frispråkigt om sin transerfarenhet.
– Jag tänker inte hata mig själv längre, säger hon.
Tova-Sophia, 32, har alltid vetat om att hon är kvinna. Även när hon var liten och hette Per.
– Mina första barndomsminnen är att jag är Lilla sjöjungfrun eller Belle i ”Skönheten och odjuret”. Jag hängde bara med tjejer och hade en crush på en kille, det var killar jag var intresserad av. När killarna jagade tjejerna ville jag också bli jagad, jag trodde verkligen att jag var en tjej, säger hon.
Hon är hela tiden rak och krass, det hon berättar låter enkelt, men det är många års självhat och resa för att komma dit hon kommit i dag. I mellanstadiet insåg hon att hennes kropp och person inte stämde överens.
– Det var någon som sa att om man tänker tillräckligt mycket så kan det slå in, då låg jag och tänkte: gör mig till tjej och att snoppen försvinner, säger hon.
”Fastnade i operationsträsket”
Hon pratade aldrig om det utanför familjen. Men hon var fast besluten att få kroppen hon kunde känna sig hemma i och drog med sina föräldrar på utredning av hennes könsidentitet. När hon fyllde 16 började hon ta hormoner och flyttade från Lund. Två år senare påbörjade hon sin transformering. Familjen stöttade hela tiden.
– Jag gjorde mina bröst och några veckor senare gjorde jag den stora operationen. Många har frågat om det gjorde ont, men kroppen är så bra på att förtränga sådan smärta. Jag låg inne ett tag och sedan kom mamma och hämtade mig, säger hon.
Även om barndomen var fin var det på många sätt då som livet började. Men det blev också en skakig resa för att hitta sig själv i sin nya kropp.
– Jag kände aldrig att jag dög och fastnade i operationsträsket för att jag ville bli en viss typ av tjej med stor rumpa och stora läppar och bröst. Jag la fokus på fel saker alldeles för lång tid, men det var mitt sätt ”lyckas”. Om jag kunde bli tjejen alla ville ha skulle jag få revansch för alla blickar. Det är tråkigt att vi lever i ett så ytligt samhälle, jag fastnade i det, säger hon.
Hemlighöll för killar
Hon har aldrig vågat prata om sin bakgrund, hon har flyttat för att slippa skvaller och hemlighållit sina erfarenheter för killar.
– Jag var rädd att gå hela vägen med killar, de fick jaga mig men ingen fick komma nära inpå. Jag har dragit knäppa lögner om varför jag har ärr där nere.
Men nu vågar hon vara öppen. För nära, kära – och offentligt i och med sitt intåg i kvällens ”Sveriges modigaste” i TV3.
– Nu har jag bestämt att jag duger som jag är, men folk dömer så mycket. När jag berättar frågar de om jag har stora händer eller adamsäpple. Men vafan, jag går väl inte och granskar om folk har stor mage. Jag har en kompis som är ladyboy, det enda hon gjort är tuttar. Hon pratar manligt, och jag märker hur folk ser på henne. Varför kan du inte få ha mörk röst som tjej?
”Nu förnekar jag inte Per längre”
Personerna i hennes närhet har dock tagit det bra.
– Jag har tyckt det är så jobbigt, men nu är det skönt. Det har blivit en lättnad sen jag kom ut att släppa på den här stora tunga stenen jag släpat på. Jag har varit så vilsen men har fått så mycket fantastisk respons.
I framtiden föreläser hon gärna för skolklasser och på Pride.
– Jag vill kunna hjälpa dem som går igenom detta, jag hade själv behövt mig när jag var Per. Det handlar inte bara att se ut som en tjej utan också att hitta en trygghet som tjej med ett stabilt liv. Jag var ju alltid tjej, om jag nu varit jättemanlig, får inte en kvinna vara det då?, frågar hon retoriskt.
När Per kommer på tal i dag skrattar hon till.
– Han har gjort så mycket galet. Han hade hört talas om contoursminkning och drog mörk ögonskugga tvärs över hela näsan på skolfotot. Det var inte jag, men han är starten på min resa. Förr förnekade jag honom, det gör jag inte i dag.