En orimlig, otajt och hedonistisk mordgåta – som kommer att bli en hit

Så bra är ”La casa de papel”-skaparens nya Netflix-serie ”White lines”

Karolina Fjellborg

helskärm

TV-RECENSION Den spanska ”La casa de papel”-skaparen Álex Pinas nya serie är ett mordmysterium förlagt till ett hejdlöst hedonistiskt Ibiza. Det finns mycket att himla med ögonen åt – men inramningen så smaskig att man stannar kvar ändå.

White lines

Netflix
Säsong 1
Av Álex Pina, med bl a Laura Haddock, Marta Milans, Daniel Mays, Nuno Lopes, Angela Griffin, Tom Rhys Harries, Juan Diego Botto.

MORDMYSTERIUM Álex Pina – mannen bakom Netflix hittills största icke-engelskspråkiga framgång ”La casa de papel” – går vidare med ”White lines”. Ett mysterium förlagt till Ibiza, som inte har alls samma stuns som Pinas genombrottsserie, men delar tillräckligt många av dess ingredienser, och är tillräckligt solig, syndig, såpig och sexig, för att kännas som en ganska given vårhit.
Frågan som ska få sitt svar är vem som mördade Axel Walker (Tom Rhys Harries). Ett ungt, snyggt och vårdslöst brittiskt dj-underbarn från Manchester som levde rövare på Ibiza för 20 år sedan, tills han plötsligt försvann spårlöst. Nu har hans kropp slutligen hittats, och hans syster Zoe (Laura Haddock) anländer till ön för att nysta i vem som kan vara den skyldiga.
Bland Alex gamla vänner, flickvänner och ovänner finns bland andra Marcus (Daniel Mays), som har syltat in sig i knarkaffärer, Marcus jättesexuella exfru Anna (Angela Griffin), den före detta heroinisten, numera gurun David (Laurence Fox), den rika och mäktiga familjen Calafat, och den förförande muskulösa nattklubbsutkastaren, fixaren och mannen i svart Boxer (Nuno Lopes).
Den gifta bibliotekarien Zoe dras in i den allmänna dekadensen, och hennes äventyr i nutid varvas med tillbakablickar som skildrar Alex och hans gängs allt mer urspårade tillvaro på ön.
”White lines” är på tok för lång, med perioder av vattentrampande och ett par helt onödiga stickspår som fullkomligt torpederar ens intresse för själva mordgåtan. Och dialogen tar ofta ut svängarna på helt fel sätt. Man famlar efter sin skämskudde.
Men – ”White lines” har pumpande musik, knasiga piller och pikanta orgier, fantastiska fester, seriöst skruvade familjehemligheter, rumänska gangstrar, och små inslag av besynnerlig humor och kreativt våld – plus en bananbåt full av kokain. Allt i drömmiljöer.

Det är en orimlig – och otajt – serie som inte går att ta på allvar, och har diverse fel och brister. Men den som väljer att ignorera dem kommer att fastna i, och ha roligt med, det här tramset.

”White lines” har premiär på Netflix den 15 maj.

Följ TV-Koll på Facebook för full koll på allt inom tv