Mia Parnevik: ”Vi skrattar och tjoar för att överleva”

Publicerad 2016-01-31

Mia Parnevik om tragedierna bakom tv-succén

Ytan i tv-rutan är glad och sprallig.

Men bakom glädjen i "Parneviks" finns väldigt mycket sorg.

– Vi har väldigt roligt, för att vi måste. För att överleva, säger Mia Parnevik.

Familjen Parnevik kämpade med stor sorg under inspelningen av andra säsongen av ”Parneviks” på TV3.

Sonen Phoenix, 14, bästa vän försvann till havs nära hemmet i Jupiter, Florida, och återfanns aldrig.

Men inspelningen gjordes ändå, trots de tuffa omständigheterna.

– Det här sorgearbetet... tyvärr har våra barn varit med om det lite för mycket sista året, säger Mia och harklar sig.

– Förlåt, jag blir alltid tårögd när jag pratar om det. Alla dealar på sitt sätt, men här var det så jobbigt att inte få ett avslut. Ingen vet vad som hände. Och för honom, som är 14 och ska fylla 15, blir det en återupprepning av vad hans syskon gått igenom som förlorat vänner. Det formar en som familj. Men man blir starkare.

Sökandet blev en världsnyhet

Försvinnandet av tonårskillarna Austin Stephanos och Perry Cohen spreds som en löpeld över hela världen i juli förra året när de försvann med sin fiskebåt. Två veckor efter försvinnandet avblåstes sökandet och kropparna återfanns aldrig.

Under hösten, mitt under inspelningarna, hölls en minnesstund för 14-åringarna.

För familjen Parnevik var den tragiska händelsen en i raden av fler under det senaste året. Både Philippa och Penny förlorade nära vänner på kort tid.

– Vi skrattar och tjoar mycket i vår familj, vi har väldigt roligt, för att vi måste. För att överleva. För att... vi har gått igenom extremt mycket jobbiga saker, men vi har också extremt mycket kul. För man vet hur skört livet är, säger hon.

”En hel familj förintades”

För snart 12 år sedan förlorade Mia Parnevik sin bästa vän i tsunamin.

– Det var fruktansvärt. Jag hade fem tjejkompisar som var i området, men min äldsta barndomskompis, hennes man, hennes barn, hennes brorsa, deras två barn, mamma och pappan... det var en hel familj som förintades, säger hon.

– Så vi har kul i vår familj men det finns mycket bakom allt. Det är därför vi lever så fullt ut i vår familj.

Hur tog du dig igenom den sorgen?

– Man har sin familj och väldigt många fina vänner. Jag minns att det var en tid där Jesper tävlade som mest och man hittade inte deras kroppar direkt heller. Det var ett sökande och ett letande. Tsunamin drabbade Sverige väldigt hårt.

Tv-serien en del av terapin

”Parneviks”, som har premiär tisdagen den 2 februari, har blivit ett sätt att ta vara på det roliga.

– När man får sådana här chanser efter allt man går igenom, och oavsett om man är livrädd för vad alla ska tycka och tänka, så tar man den för att det är så jävla roligt, säger hon.

ANNONS