Disney+ är trögast på streamingmarknaden
TV-KRÖNIKA Svenskar har en bra anledning till att prioritera andra streamingtjänster framför Disney+. Och den är enkel:
Disney+ prioriterar inte oss.
En av sommarens mest omtalade serier är ”The bear”. Ett stressigt, klaustrofobiskt drama om en ung kock (”Shameless” Jeremy Allen White) som har återvänt hem till Chicago för att ta över driften av sin familjs italienska smörgåsrestaurang The Original Beef of Chicagoland, efter sin skuldsatta brors självmord.
Visst har man sett kockar på gränsen till nervsammanbrott i diverse realityserier, men sällan, kanske aldrig, har livet på insidan av ett restaurangkök skildrats så intensivt och trovärdigt i en dramaserie.
Man kan nästan känna hur det blödande magsåret kryper sig på.
En annan spännande sommarserie, som inte är lika unisont hyllad men har en för många oemotståndligt smarrig story, är Sex Pistols-biografin ”Pistol”, regisserad av Danny Boyle och baserad på gitarristen Steve Jones självbiografi ”Lonely boy: tales from a Sex Pistol”.
Och i ”The old man”, som förnyades för en andra säsong bara veckor efter sin premiär, braverar Jeff Bridges som en pensionerad spion som trodde att han var ute, men dras tillbaka in.
Som om året vore 2002 och streamingkriget aldrig hade hänt har dock ingen av dessa serier nått Sverige än. Eftersom Disney (som äger en väldig massa varumärken och brukar lansera serier från till exempel FX och Hulu internationellt som Star Originals på sin streamingtjänst Disney+) av allt att döma ser Sverige som ett intressemässigt u-land, där kunderna inte har så höga krav och kan prioriteras lägre än de i många andra länder.
Där folk förväntas vara begeistrade över femtioelva klonade Marvel-serier om året, som om de vore guds gåva till berättarkonsten.
Om jag låter bitter, är det för att jag börjar bli det.
Det här är nämligen ett mönster, som återkommer hela tiden. Vi fick till exempel vänta månadsvis på snackisar som ”Reservation dogs”, ”Dopesick” och ”The dropout”, och ingenting pekar på att någon förbättring finns i sikte.
Och att få reda på om och när olika serier får svensk premiär kan man glömma. Precis som att få svar på frågan varför Disney+ kör betydligt snabbare premiärer i andra länder.
På den svenska pr-byrå som har blivit inkopplad är de antingen hemliga på Pentagon-nivå, eller helt ovetande om i princip allt, och gissningsvis handlar det om det sistnämnda.
Det är inte deras fel förstås, men när de skickar ut pressmeddelanden om att Disney+ ”släpper” en trailer som ska föreställa vara rykande färsk men i själva verket har gått att se på Youtube i flera månader blir man nästan förolämpad. Eftersom bara den som är helt rudis skulle blanda ihop det med en nyhet.
Visst är den svenska marknaden liten, och en piss i Mississippi för Disney. Men det här otyget ger Disney+ en märkligt daterad känsla, i en tid då alla streamingtjänster borde vara på tårna.
Det är inte rimligt att det gick snabbare för Christofer Columbus att ta sig över Atlanten på 1400-talet, än vad det gör för Disneys serier att göra samma sak i dag.
FJELLBORGS FAVORITER
Under the banner of heaven
På tal om sega premiärer på Disney+. Andrew Garfield blev precis Emmynominerad för det här true crime-dramat, om ett brutalt dubbelmord bland fundamentalistiska mormoner på 80-talet. Det kom i april – och den 27 juli, tre månader senare, har det svensk premiär.
Better call Saul
Vi håller på att ta avsked av en verklig elegant. Och om ryktet talar sanning är det i nästa avsnitt, ”Nippy”, som moderserien ”Breaking bads” ikoniska duo Bryan Cranston och Aaron Paul gör sitt efterlängtade gästspel. Landar på Netflix den 26 juli.
Holding
Efter mysiga ”Dödligt kapitel” (SVT Play) dyker Conleth Hill upp i ännu en småtrevlig sommardeckare. Den här, baserad på en bok av Graham Norton, utspelar sig i en liten irländsk by där en sömnig polis plötsligt måste ta sig an ett mordmysterium. Britbox/C More.
Följ TV-Koll på Facebook för full koll på allt inom tv