Här är Sveriges nya kungafamilj
Uppdaterad 2013-01-14 | Publicerad 2013-01-13
Nu ska den självupptagna familjen Holstein-Gottorp regera i rutan
De är självupptagna, kungliga – och lite hopplösa.
I kväll gör en ny kungafamilj intåg i Sverige.
– Jag hoppas att vår riktiga kungafamilj kommer att titta, säger Sissela Kyle.
Skådespelarna om sina roller:
Cecilia Forss – prinsessan Lovisa:
–Jag tycker att min karaktär är så otroligt långt ifrån både Victoria och Madeleine så jag tror inte att man kommer se någon direkt koppling.
Hur var inspelningen?
– Vi hade tre olika regissörer beroende på avsnitt och det hade jag inte varit med om tidigare. Eftersom vi hoppade extremt mycket mellan olika avsnitt så kunde det ibland vara lite förvirrande, jag kunde ha en drös med olika klädbyten om dagen och ständiga ändringar av hår och smink.
Johan Ulveson – kung Erik XV
– Jag känner för kungen. Jag tycker om kungen, alltså min kung. Jag vet inte så mycket om vår riktiga, men jag är väldigt förtjust i min egen.
Sissela Kyle – drottning Ulrika
– Drottningen kan aldrig, som jag kunde, ta av den där halvperuken och lägga in en snus och gå hem från jobbet.
Robin Stegmar – kronprins Oscar
– Mormor har aldrig varit lyckligare. Förr när jag spelade en lärare som var alkoholiserad och orakad så sa hon ’Gud vad hemskt, jag kan ju inte berätta för mina väninnor vad du håller på med’. Men nu är mormor lycklig.
Har du fått mersmak på prinsrollen?
– Jag gör gärna en massa privata invigningsuppdrag i framtiden. Det är ett perfekt extrajobb att åka runt på invigningar och klippa band. Om de inte får tag på den riktiga kunga‧familjen finns ju vår!
”Ville inte förlöjliga”
Det här är en fiktiv serie och ingen parodi på vårt kungahus. Varför inte?
Johan: Vi pratade redan från början om att inte ställa ut dem så det bara blir ett förlöjligande av kungafamiljen. Vi har medvetet försökt undvika det, inte för att vara ”rädda om” vår riktiga kungafamilj, utan för att göra våra karaktärer trovärdiga.
Cecilia: Det var verkligen viktigt för mig att det inte blev en parodi på kungafamiljen. Mycket för att jag tycker att det har drivits tillräckligt med dem, det känns inte så kul längre helt enkelt. Det här känns mer fräscht, roligt och nära.
”Vi såg många dokumentärer”
Har du fått någon ny insikt om kungligheter?
Johan: Ja, den där känslan av att vara fullständigt bevakad. Hela tiden. Fastän vi leker att vi är det så kan man få en känsla av det. Det är en enorm press. Man förstår att det är väldigt svårt att vara kung.
Sissela: Att en drottning aldrig går ur sin roll. Det är en svårighet som jag kan känna empati för. Att leva i något som är evigt pågående. Att vara så ständigt påpassad. Det är så anakronistiskt (otidsenlig, reds anm). Man tycker att ”nu kan du väl få slippa?”. Men så är det inte. De är kungligheter hela tiden.
Robin: Vi har sett jättemycket dokumentärer om kungligheter, och då får man en bild av att många haft det jobbigt. De har haft mycket press på sig, inte haft närvarande föräldrar och varit strängt uppfostrade. Det har man fått mycket empati för.
”Spännande och skandalfyllt”
Hur ser du på din karaktär?
Sissela: Jag trivdes så bra i rollen att jag hade svårt att gå ur den. Det var så kul att fantisera kring henne. Hon tycker att hon är underbar, det är bara det att folk inte riktigt gör som hon vill och därför blir det problem. Det enda hon vill är att få vara i fred och bara vara underbar.
Robin: Oavsett vad man tycker om kungahuset är det en kittlande och intressant värld. Den är spännande och skandalfylld, men min rollkaraktär vill ju inte vara i den världen.
Cecilia: En gammal prinsessdröm väcktes till liv för mig. Min karaktär är extremt godhjärtad. Hon vill ju väl, men hon har inte riktigt kläm på hur den riktiga världen fungerar. Då kan det lätt bli fel.
Johan: Jag är väldigt förtjust i min kung.