Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Birgitta, Britta

Tvingade Wigh övergrädda sin pizza – sågad av juryn

Publicerad 2013-02-14

Botten blev cement

Produktionen tvingade Anders Wigh att övergrädda sin pizza.

Då sågades han av juryn för sin snustorra deg – och fick lämna ”Sveriges mästerkock”.

– Det är klart att botten blir cement då, säger Anders Wigh till Nöjesbladet.

Elimineringsutmaningen var enkel: baka en pizza – från scratch.

I gårdagens ”Sveriges mästerkock” i TV4 valde utslagna Anders Wigh att göra en "pizza bianca", en pizza med tjockare botten utan tomatsås. Men produktionens regler blev förödande. Det tittarna inte fick se var hur ugnarna bara gick upp till 230 grader och hur produktionen tvingade deltagarna att ha kvar pizzorna på den glödheta pizzastenen under den långa jurybedömningen.

”Känns torr”

– Vi var tvungna att servera på pizzastenen och det är inte så att maten kommer fram på tio sekunder efter att vi plockat ur den ur ugnen, utan den står där och efterbakar på stenen, säger Anders Wigh och fortsätter:

– Och när den efterbakar på stenen under väldigt lång tid är det klart att botten blir cement.

I programmet för Anders Wigh kritik från juryns Markus Aujalay, som säger att pizzan borde ha gräddats på högre temperatur.

– Den här degen var klar långt innan du var nöjd med krispigheten, vilket gör att den känns överbakad och torr, säger Markus Aujalay i programmet.

Pizzan inte god

Men kökets spisar klarade inte av kriterierna och Anders Wigh fick vänta i 40 minuter innan han fick komma fram till juryn. Reglerna var tydliga: pizzorna skulle serveras på stenen.

– Det var oturligt att man måsta servera på pizzastenen. Jag som stod längst ner och fick gå fram nästan sist efter 40 minuter, det är klart att pizzan inte var så himla god. Det är svårt att bevisa någonting då, säger han och fortsätter:

– Och om man bara får upp ugnen på 230 grader så är det naturligtvis svårt. Det är sällan jag bakar någonting som ska gå så snabbt under 250 grader.

Anders Wigh fick sedan lämna tävlingen.

– Det var synd att vi inte fick lägga upp dem på en tallrik. Hade graderna varit högre hade den puffat upp sig och fått färg på en gång. Jag var ingen vän med spisen, det var det inte många som var, säger han.