"Let's dance" skulle gifta sig fint med "Mästarnas mästare"
När den gamla jurymedlemmen Dermot Clemenger plockas in som orimlig mellanakt – det är då man börjar fundera på vettigare sätt att vitalisera "Let's dance" på.
Och ”jag” har en kanonidé.
Och så – efter en långdragen sändning med ganska lite dans och ganska mycket utfyllnad – var de bara tre.
Vårens "Let's dance" går mot sitt slut, men planerandet av nästa säsong bör snart vara i gång. Den stora dansdrabbningen är ju ett veritabelt smörgåsbord av saker som får folk att bli till sig – kändisar! skandaler! sex! hud! kärlek! bråk! snuskiga skämt! – och TV4 lär köra på i många år till med sin småfräcka fredag i familjevänlig tappning.
Och medan det i och för sig inte finns någon anledning att göra några stora förändringar i ett så här pass vinnande koncept, fanns det i den här fredagens program vissa indikationer (regelkuppen, Tony Irvings tokiga påfågelkostym och som sagt Clemengers sång, bland annat) på att det liksom famlas efter överraskande halmstrån i produktionen.
Och då funderar jag lite på castingen. För där finns ju en möjlighet att pigga upp programmet.
Jag tänker in med en och annan typ vi har sett för lite, eller inget alls, av. Som hårdrockare, hiphopare och kanske någon politiker som vill gå i Gudrun Schymans fotspår för att hotta upp sitt personliga varumärke.
De borde väl vara bekväma med att dra en vals, kan man tycka.
Man skulle också kunna tänka sig någon som är lite extra citatvänlig (här kan ju TV4 sin vana trogen rekrytera ur sin egen talangpool, och vägrar Ernst Kirchsteiger kan de kanske övertala Gustav Mandelmann med rätt summa), och definitivt fler oberäkneliga personligheter, stora egon och folk som så att säga inte tar kritik liggande.
Marcus Birro har ju visserligen redan varit med, men backstage på Dramaten eller på till exempel Grammisgalans efterfest kan man säkert hitta en och annan excentriker med potential att ge direktsändningarna lite nerv.
Och har någon förresten kollat med Gunilla Persson?
En annan, ännu bättre idé, vore att gå all in på den kategori människor som har visat sig vara perfekta för "Let's dance"-formatet; målmedvetna, fysiskt suveräna, folkkära och galet tävlingsinriktade.
Det vill säga sportstjärnorna.
Gunde Svan är bara den senaste i en jättelång rad idrottare som har tagit någon form av pallplats genom åren, och även om han kanske borde ha fått lämna plats åt den tekniskt skickligare Margaux Dietz, är det något speciellt med att se den sortens enormt envisa människa snöa in på något nytt.
Och med tre skidlegendarer i samma sändning – Svan på golvet, Stenmark i publiken och Wassberg i en förinspelad hälsning – blev det uppenbart att tio sådana typer i en och samma batalj skulle kunna vara oerhört underhållande.
Att låta "Let's dance" paras med "Mästarnas mästare" för en säsong och låta rivaliteten sjuda under sportmannaskapets fernissa är en riktigt bra idé, om jag får säga det själv.
Och jag trodde faktiskt att den var min egen, dessutom – tills jag upptäckte att amerikanska ABC gör just detta, i detta nu, med "Dancing with the stars", där kontroversiella Tonya Harding nu tydligen har chans på segern.
Så någon hade redan tänkt på detta. Men ändå: varsågoda TV4. Börja ringa runt.
Följ TV-Koll på Facebook för full koll på allt inom tv