”Jag kan låta hård och otrevlig”

Joni Nykänen

Ebbot Lundberg om sina svårigheter:Ibland häver jag ur mig sårande saker

Han har stuckit ut som klassens clown i ”Så mycket bättre”.

Nu berättar Ebbot Lundberg, 47, om sina svårigheter som han dragits med hela livet.

– Jag är en känslig person, säger han till Nöjesbladet.

I lördagens ”Så mycket bättre” beskriver deltagarna hur de upplever Ebbot Lundbergs personlighet: ”det drar iväg åt olika håll” (Lill), ”Ebbot tappar ofta tråden” (Ken).

Gemensamt är att de tycker mycket om honom.

Ebbot berättar att det är många som under hans liv har analyserat vad han skulle kunna ha för bokstavskombination.

– Jag skiter i det, säger han i programmet.

För Nöjesbladet berättar han att en känsla av misstänkta diagnoser även präglade The Soundtrack Of Our Lives tillvaro (som splittrades 2012).

– Jag tror att alla i bandet har något. En släng av allt möjligt. Bandet var som ett hundpensionat. Olika raser som sprang omkring och turnéledaren var hundfångaren som försökte fånga in djuren. Men det är ju därför vi håller på med det vi gör. Alla har sin plats, säger Ebbot.

”Bryta det negativa”

Ifall han nu har något som skulle kunna diagnosticeras ser han den eventuella funktionsnedsättningen som en tillgång.

– Det viktigaste för alla individer är att bryta det negativa och göra något ­positivt av det, säger han.

Ebbot har inga problem med att stå och sjunga inför folk. Det jobbiga för honom har varit det sociala. Ända sedan skolgången.

Han har ofta upplevt det som jobbigt att inte kunna kommunicera och att vara för disträ.

Men i ”Så mycket bättre”-konstellationen har han känt att han passar in.

– Det beror på vilka människor jag har omkring mig. Jag är en känslig person som uppfattar signaler snabbt. Jag flyter med i stämningar som formar mitt uttryck. Är det rätt energi så öppnas allting och det blir spontant. Man blir som en liten familj, säger han.

Hans oro under ”Så mycket bättre” var att han skulle såra de andra deltagarna bara genom sitt sätt att vara.

”Ekade tillbaka”

– Jag kan häva ur mig sårande saker. Jag kände att orden ekade tillbaka. Hur formulerar jag mig nu och vad säger jag? De andra var omtänksamma och lyssnade mycket på vad jag sa. Ibland kan det jag säger uppfattas som otrevligt och hårt. Det var den jargongen jag hade omkring mig när jag växte upp, ­säger han.