TV4:s misslyckade experiment drog skam över oss 40-plussare
Vem fan var det som castade?
TV-KRÖNIKA Att låta äldre tävla mot yngre blev ett misslyckat ”Robinson”-experiment.
Men skyll inte på åldern. Skyll på dålig casting.
– Jag ser mest fram emot krismötena. Jag fick smak för det förra gången, att det aldrig riktigt blir som man har tänkt sig.
Sade Anders Lundin i en intervju förra året, angående den jubileumssäsong av ”Robinson” som han den här våren leder i TV4, 20 år efter att han gjorde sin sista säsong av dokusåpaklassikern i SVT.
Och man får väl säga grattis. För gissningsvis blev det ovanligt många sådana under inspelningarna av den här säsongen, i vilken TV4 bestämde sig för att laborera med en ny idé.
Som egentligen var rätt bra – tills den drabbades av dålig casting när den skulle genomföras.
Tanken var alltså att dela upp deltagarna i ett äldre och ett yngre lag, och åtminstone i teorin låter det upplägget som sagt rätt fiffigt.
Först och främst för att ett program som har rullat sedan 1997, när Clinton löste tvisterna och Spice Girls låg på listorna, självklart måste hitta sätt att förnya sig på. Och att göra något extra av Lundins tillfälliga comeback kändes förmodligen givet.
Men också för att en åldersindelning hade kunnat resultera i att de äldre deltagarna kunde hålla sig kvar i tävlingen längre än vanligt, när de yngre var tvungna att rösta ut andra yngre.
Och inte minst för att det ju verkligen finns något att göra bra tv av, i kraftmätningen mellan å ena sidan ungdomlig vitalitet och fysisk styrka, och å andra sidan livserfarenhet och den typ av seghet och mental motståndskraft som i regel kommer med åren. När man har hunnit bryta ihop och gå vidare några gånger.
Men det bygger ju på att tävlingarna är anpassade efter båda lagens styrkor och… Ja, framför allt att båda lagen HAR några styrkor.
Att castingavdelningen har jämnat ut oddsen helt enkelt, så att det blir lite match.
Men fram till att produktionen nyligen löste upp och gjorde om lagen (kanske för att det hela tiden var planen, kanske för att de var på väg mot ett fullständigt utrotande av 40-plussare) var det ingen match.
Det var utskåpning och förödmjukelse i program efter program, bitvis rent ömkansvärt och plågsamt att se.
Ju mer de yngre vann, desto mer mat fick de, desto starkare blev de, och desto bättre blev sammanhållningen. Medan de äldre blev tröttare, hungrigare, dummare, bråkigare och, ironiskt nog, barnsligare för varje förlust. (Minns ni när de höll på att ryka ihop över vem som hade den mest kända personen i sin bekantskapskrets?)
Snittåldern var faktiskt inte högre än 50 år, vilket för de flesta är en bra bit från döden. Men kraftlösheten och oförmågan blev snabbt slående, och mot ett lag där alla inte bara var yngre och tämligen vältränade utan många dessutom var betydligt kunnigare och mer handlingskraftiga, hade de aldrig en chans.
Man undrar:
Kunde TV4 inte hitta en enda människa över 40 som kan hålla liv i en eld? Inte en 50-åring som fortfarande klarar av att lägga ett pussel?
Och vart tog alla 25-åringar med trivselkilon och dålig kondis som vanligtvis rör sig ute på gator och torg vägen?
FJELLBORGS FAVORITER
En oerhört fin adaption av Cheryl Strayeds essäbok på Disney+. Med den alltid strålande Kathryn Hahn i huvudrollen som en kvinna som är en enda själslig röra, men stegvis börjar läka när hon delar med sig av sina livserfarenheter som rådgivningskolumnist.
Charmen är stor i den här både vardagliga och lite lagom kufiska finska kriminalserien på SVT Play. Om en polis och före detta boxningsmästare (Saara Kotkaniemi) i jultomtens officiella hemstad Rovaniemi. Med läcker estetik och sköna figurer.
Amy Deasismont ljuvliga dramakomedi om den krångliga tillvaron på tröskeln till vuxenlivet är tillbaka med en andra säsong på Viaplay. Och visst är det lika starkt som sist. Eget, obekvämt, ömsom roligt, och ömsom mycket mörkt.
Hitta fler av Fjellborgs favoriter på tv.nu