Jag vill se Lady Gaga på Skansen
Publicerad 2011-06-10
Allsången är inte synonym med gud. Det är bara ett tv-program.
Jag är inte religiös. Men, insåg precis att jag har en likt religiös övertro på ”Allsång på Skansen”.
Att den varje tisdagskväll ska frälsa mig och tv-tittarna med storheter som Beyoncé, Lady Gaga och Madonna. Att varje tv-sändning ska maxas med stjärnor som får den vitröda scendekoren att lösas upp i stjärnglitter över Stockholm stad.
Visst är en del av Sveriges artistgrädda på plats (även om jag saknar ett namn som Roxette): Lena Philipsson, Håkan Hellström, Peter Jöback, Veronica Maggio, Björn Skifs, Lunds Studentsångare (det var ett skämt) är några av dem.
Men, konceptet lovar ju faktiskt inget mer än folklighet och allsång. Det ska vara en skön mix av skäggigt, fönat, skinnvästar, rynkor och långklänning.
Och visst ser det bra ut om SVT och programledaren Måns Zelmerlöw i alla fall försökt få till en bra könsmix.
Som vanligt är det mycket testosteron på Sollidens scen.
Måns förklarar det med att ”jag har inte tänkt på att vi ska könskvotera åt nåt håll”. Men det handlar inte om kvotering. Det handlar om att tillfråga och uppmärksamma bra artister, i det här fallet av det kvinnliga könet så som Annika Norlin, Agnes, Sahara Hotnights...
Inför årets säsong har däremot ”föryngring” varit Måns ledord.
Visst, Eric Saades 20 år drar ner medelåldern men vägs snabbt upp av att exempelvis Anders Berglund (mossigt val), Björn Skifs (kul!) och Loa Falkman (känner likgiltighet) ska få plats i samma avsnitt.
När programledaren Måns Zelmerlöw med sin akademiska lundadialekt (iklädd en klassisk stekarskjorta) presenterade artisterna i går fick jag gå så långt som till kultingarna på Lill-Skansen för att hitta någon under 18.
Men, herregud så söta det var.