Aftonbladet

Dagens namn: Stella, Estelle

Tillbaka i toppen

Uppdaterad 2012-12-20 | Publicerad 2012-02-29

SSX är ingen revolution, men roligast hittills 2012

SPORT Vissa spelserier växer, förädlas, mognar för varje år som går.

Andra föds färdiga.

”SSX” upphävde inte bara naturlagarna när det sprängdes ut ur livmodern år 2000, det rev ut varenda sida i regelboken för extremsportspel. Konceptet – en vimmelkantig korsning mellan spel som ”Wave race” och ”Wipeout” – var så klockrent redan från början att Electronic Arts fick slut på vettiga saker att göra med det redan efter ett par försiktiga uppdateringar.

Dramatisk nystart

Det här var nio år sedan nu. Det syns redan på titeln att ”SSX” markerar en nystart. Den planerade undertiteln ”Deadly descents” är en fingervisning om hur EA försökt återuppfinna serien. De har använt sig av topografisk data för att skulptera fram spelets bergstoppar – bland dem Anderna, Klippiga bergen och Mount Everest. Flera av de nya utmaningarna går helt enkelt ut på att överleva hela vägen ner i mål, ibland med hjälp av tillbehör som isyxor och dräkter med ett slags simhud mellan armar och ben som gör att man kan glidflyga över stup.

I grunden är det samma tyngdlösa balett som ”SSX” alltid handlat om. Nyheterna pendlar dock mellan att kännas magpirrande och påklistrade. Presentationen – kittet som ska foga samman alla märkliga utmaningar – är en färgglad diarré av grafiskt pynt, typsnitt och faktarutor som man måste vada genom mellan varje deltävling.

Inget ”SSX 3” – men spela roll

Det är raka motsatsen till den öppna, lekfulla spelvärlden i seriens – och genrens – obestridliga höjdpunkt ”SSX 3”, där man rörde sig från moment till moment lika intuitivt som mellan världarna i ”Super Mario 64”. Och medan bergen tidigare utformats som vertikala lekplatser har vissa element nu monterats ner i realismens namn.

Men ärligt talat: vem bryr sig? Hur snabbt det än går, hur branta sluttningarna än blir, lyckas ”SSX” aldrig fly från sitt förflutna. Det är banor som liknar stormiga oceaner frusna till is, gnistrande snömoln upplysta av ilsken neon, hopp så höga att man hinner mellanlanda på en förbipasserande helikopter innan man nuddar mark.

Electronic Arts har kämpat hårt för att begrava en av sina bästa serier någonsin under en lavin av onödiga funktioner.

Att ”SSX” ändå är årets hittills roligaste spel är egentligen bara en påminnelse om att det här konceptet är lika tidlöst som ”Tetris”.