Inaveln är uppenbar
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-11-01
För ett par år sedan hade man inte trott sina ögon.
Hårt åtgångna Lucasarts kreativa comeback är en okonventionell 2D-plattformare, där ett vemodigt akustiskt soundtrack ackompanjerar långsamma svep över sällsamma sagoboksbakgrunder. Det handlar till och med om döden.
Är man bekant med indiemästerverk som ”Braid”, ”Knytt stories”, ”Passage” och ”Blueberry garden” är det inte svårt att se varifrån vindarna blåser.
”Lucidity” har en bra ansats, men inaveln är för uppenbar, och trots en smart grundidé uppstår sällan något flyt i spelandet.
Men man ska kanske inte kräva för mycket av Lucasarts på en gång.
Nu har de åtminstone lärt sig plagiera ordentligt.