Flåsiga höhö-texter är inte ’kulturkritik’

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Gamereactor-chefen blir provocerad
när andra kritiker utmanar status quo

helskärm

Tidningen Gamereactors chefredaktör raljerar gärna om bögar och bröst.

Tv-spel, däremot, får man inte kritisera hursomhelst.

Det är synd om Petter Hegevall.

Förra året blev han ledsen över att man inte får tycka till om bögar längre. Vilket liv det blev. Han som bara tyckt att Pressbyråns reklamkampanj för Pride var lite larvig. Var det verkligen så himla farligt att påstå att gaphalsarna i hbtq-communityt redan fått tillräckligt mycket uppmärksamhet? Obegripligt! Petter hade ju till och med en kompis som kommit ut.

Som om inte det vore nog blev folk förbannade på att Petters egen tidning sent i fjol listade ”spelvärldens skrytigaste strutar”. Vafalls? Får man inte ens skämta lite om pattar nu? Det finns ingen humor kvar i det här pk-landet.

Petter kan åtminstone trösta sig med att han är chefredaktör för en av Sveriges största spelpublikationer, Gamereactor. Med en årslön på nästan 750 000 kronor har han säkert råd med plåster till sina sår.

Och härom veckan kom ett värmande brev.

”Spelmedia har kastat sin professionalitet genom fönstret för att trycka in genusfrågor och sexism i varannan artikel/recension”, skrev läsaren i brevet. Äntligen någon som slog huvudet på spiken! Petter instämde glatt och fyllde i: ”Sverige skämmer ut sig i internationella kretsar med dessa snurriga spelrecensioner som helt missar vad kulturkritik handlar om.”

Det hela är med andra ord mycket enkelt: spel som inte underhåller får man kritisera, annars inte. Politiskt sammanhang, samtida kontext och genusperspektiv är irrelevant i den ”kulturkritik” Hegevall och Gamereactor verkar ha en helt egen definition av.

Nästa vecka kommer kvinnor och spel att ställas ut sida vid sida på spelvärldens största mötesplats, E3. Kvinnorna är där för att locka män till utgivarnas montrar. I spelindustrin utgör kvinnor bara 13 procent av arbetskraften, och det är inte ovanligt att deras lön är betydligt lägre. Lägg därtill det faktum att kvinnor – kritiker, utvecklare och spelare – rutinmässigt blir hotade om de inte anpassar sig till den snäva formulering av spelkultur sådana som Petter Hegevall tycks skriva under på.

Men på Gamereactor är man oförmögen att se sambanden mellan den här strikt hierarkiska och mansdominerade miljön och spelen det resulterar i. Då är det klart att det blir provocerande när en ny generation kritiker kommer och utmanar det status quo Hegevall kramar så hårt om. Gamereactor drivs ju av passion och kärlek till spelen, inget annat!

Själv noterar jag mest inställsam populism och besvärande omdömeslöshet, utspätt med lite racingbilar, hårdvarubjäbb och flåsiga höhö-texter.

Och om Petter Hegevall – som fyllde 37 tidigare i år – fortfarande förväxlar det med professionalitet tycker jag också synd om honom.

Peter Ottsjö