En kalorichock med semirasistisk glasyr
Uppdaterad 2011-09-30 | Publicerad 2011-07-20
Nya Resident evil till 3DS underhåller – men ger ingen vidare valuta för pengarna
ACTION Min första tanke när jag börjar spela ”Resident evil: The mercenaries 3D” är att det ser märkligt urtvättat ut.
Min andra tanke är att det inte är särskilt konstigt.
Efter den våldsamma nystarten ”Resident evil 4” – en plötslig gnista av kreativitet i ett igenrostat maskineri – har Capcom nämligen hänfallit till att nöta samma koncept i spel efter spel tills det nästan tappat färgen helt.
Fantastiska strider
Det syns inte bara på den dämpade grafiken i ”The mercenaries 3D”, utan inte minst på att själva upplägget egentligen bara är ett bonusläge från ”Resident evil 4” och ”5” som här råkat hamna på en egen kassett. Det känns som ren snabbmat, en plötslig kalorichock med semirasistisk glasyr, som möjligen kittlar arkadtarmen men lämnar efter sig ett sug efter något betydligt köttigare.
Striderna har fortfarande en fantastisk frenesi, adrenalinet kokar och bubblar i venerna när arenorna stormas av snabbfotade zombies – så till den grad att man knappt hinner rynka på näsan åt att nästan alla fiender är färgade, och alla protagonister vita. Dessutom är 3d-effekten genomgående välavvägd, och Mercenaries-lägets klassiska quirks ger allt kaos en sällsynt känsla av finess.
Liknar träningsläge
Men samtidigt är uppdragen är få – räkna inte med mer än någon timmes speltid – och även om man kan spela om dem med en rad olika karaktärer känns det aldrig som mer än ett utdraget, om än underhållande träningsläge.
Till slut återstår inget annat att göra än att testa den inkluderade demoversionen av det till synes betydligt fylligare fullängdsäventyret ”Resident evil: Revelations”.
Och det är då det slår en: att Capcom just lurat en att betala 500 spänn för en kamouflerad förrätt.
Följ Spela!
Vill du också ha koll på när vi publicerat nya recensioner, förtittar, krönikor och reportage?
Du kan följa Spela på både Twitter och Facebook.