”Kommer äta dig levande”

Nya ”Sagan om ringen”-spelet vill se ut som Peter Jacksons filmer: ”Annars skulle fansen bli vansinniga”

Världen laddar inför premiären av den första “The hobbit”-filmen i december nästa år.

Men redan nu kan vi återvända till Midgård i det första “Sagan om ringen”-spelet på länge.

Spela träffade Snowblind studios Jonathan Quesenberry för att fråga hur man berättar en ny saga i den främsta av alla sagovärldar.

Vi kan alla urberättelsen om Frodo och ringen vid det här laget. Men för Tolkien-fantasterna finns den där hela tiden, längtan efter att lämna stigen och utforska världen bortom boksidorna. “Härskarringen” är full av referenser till äventyr bortom händelserna i romanen, äventyr som borde vara perfekta för spel. Men det gäller samtidigt att träda försiktigt på Tolkien-mark, för ett bräckligare, mer definierat universum är svårt att tänka sig.

För Snowblind studios, kända främst för det utmärkta actionrollspelet “Baldur’s gate: Dark alliance”, handlade upptäcktsfärden in i Midgårds norra delar om framförallt tre saker.

– Tolkiens böcker bygger så mycket på samarbete, och för oss var det obegripligt att inget “Sagan om ringen”-spel hade utforskat detta mer. Vi ville också berätta en ny saga, vika av från den gamla vanliga med ringen och Domedagsklyftan. Och slutligen ville vi göra det hela lite mörkare, i linje med hur vi uppfattar böckerna och filmerna.

Er tolkning måste ändå sägas vara lite kontroversiell. Det första man tänker på när det gäller Tolkien är kanske inte avhuggna lemmar.

– Men det handlar om ett krig, om orcer som kommer att äta dig levande om du inte dödar dem först. Det var inte för att blod är populärt, utan för att göra det ligger mer realistiskt och mer i linje med stämningen i filmerna och böckerna. I “Härskarringen” beskriver Tolkien den skugga och desperation som den goda sidan känner. Det finns många fläckar som han låter läsaren fylla i, men det finns absolut grymma scener, framförallt på slagfältet.

Många spelutvecklare har utan att lyckas försökt det ni ger er på nu, att utforska de delar av Midgård och berättelsen som bara berörs översiktligt i böckerna och filmerna. Vilka är de största svårigheterna med ett sådant projekt?

– Det är ett tveeggat svärd, en balansgång mellan att göra något nytt och att stanna inom kanon. Vi utgick i vårt spel från en av Gandalfs repliker i "Härskarringen" som talar om hjältarna i norr som hindrade Sauron där. Allt är i rotat i information från appendixen till "Härskarringen". Samtidigt är det ju en helt ny historia och vi hade full frihet att lägga till de element vi ville. Tolkien skriver till exempel om de skygga jätteörnarna, men det är ju fullt rimligt att någon av dem skulle träda fram när deras hem hotas, och det är precis vad som händer i vårt spel.

Hjältarna i “War in the north” är nästan superhjältar. De förvandlar motståndarna till isblock eller hoppar ned från flygande örnar fyrtio meter upp i luften. Är det svårt att göra ett coolt, spelbart spel och ändå vara trogen förlagan?

– Om vi hamnade lite snett i den balansgången så är det antagligen i relation till källmaterialet. Det handlar om att vara trogen så långt det går. Vi ville inte ha en dvärg som tar tiometerssprång eller alvmagi som manar fram rötter ur jorden och sliter sönder tiotals orcer. Det är lite mer jordnära än så.

Och då kommer vi in på frågan om magi, som alltid är känslig när man har med Tolkien att göra.

– Magi i Tolkiens värld är väldigt speciell, och det finns bara en handfull riktiga trollkarlar. Här kompromissar vi kanske lite, helt enkelt för att göra ett bra spel. Men allt är inte rena besvärjelser, utan hon använder också sina kunskaper för crafting och örter och kan göra olika typer av brygder som hela gruppen kan dra nytta av. Du kommer inte att se eldklot eller magiska missiler, men för spelbalansens skull existerar magi på ett kanske lite tydligare sätt än vanligt.

Hur undviker man fantasyklichéerna? Ni har en dvärgkrigare, en utbygdsjägare och en alvmagiker...

– Visst är det klassiskt. Men en del av det förväntade ligger också i förlagan. Du hittar inga magianvändande dvärgar i det som Tolkien skriver. Vi försöker vidga vyerna lite, men väl inne i Tolkiens universum går det förvånansvärt fort att knuffas ut ur det, och med magin ligger vi väl på gränsen. Det finns samtidigt spelmässigt ganska mycket frihet i hur du formar karaktärerna. Magikern kan till exempel slåss med svärd i en hand och stav i den andra och bli mer av en närstridskämpe. Vi vill inte att du ska känna att du är fast i en färdig roll.

Om vi tittar på den grafiska delen av spelet är det nästan som en naturlig fortsättning på filmerna.

– Absolut! Och det var också en del av förväntningarna. Det vi har försökt skapa är en “realistisk” bild av Midgård, med svepande vyer över episka landskap. Vi har mycket respekt för det som gjorts hittills och ville inte gå ut och göra något överdrivet eller alltför annorlunda. I dag har de allra flesta dessutom en bild av “Härskarringen” som är helt grundad på filmerna. Om vi skulle avvika från det alltför mycket skulle folk inte acceptera att det vi gjorde var ett “Sagan om ringen”-spel. Fansen skulle bli vansinniga.

Det är en intressant fråga. Har Peter Jackson och filmernas framgång “förstört” möjligheten att tolka Midgård på något annat sätt?

– Det är en fråga om ebb och flod. Det kommer att vara så ett tag, att filmerna är kanon och något man måste följa. Med tiden kommer tyglarna att släppa lite. Vårt spel kommer ut vid en tidpunkt där jag tror att det är okej att rucka lite på föreställningarna och kanske tillåta lite nytt berättande inom universumets gränser.

Varför har det inte funnits fler bra “Sagan om ringen”-spel, med tanke på hur starkt grundmaterialet ändå är?

– “Stjärnornas krig”, till exempel, har bara sin grund i ett par filmer. Därför var det ganska lätt att tio år senare börja expandera universumet och skapa nya berättelser. Med Tolkien är det svårare, för det finns oftare ett färdigt svar, någon väktare som kan ropa “men så där gick det ju inte till!” Skillnaden mellan George Lucas är att han med “Stjärnornas krig” skapade toppen av ett isberg, medan Tolkien skapade en hel, detaljerad värld.