Aftonbladet

Dagens namn: Stella, Estelle

Katamari amore går på autopilot

Uppdaterad 2012-12-18 | Publicerad 2011-10-14

Älskvärt – men kreativiteten har sinat för evigheter sedan

PUSSEL Keita Takahashi har äntligen hittat en skunk.

Efter ett år i exil från spelbranschen – då han bland annat passat på att göra verklighet av sin dröm om att designa en lekplats – har den lynnige ”Katamari”-skaparen tagit värvning på ett litet kanadensiskt spelföretag och flyttat till Vancouver. För Takahashi, som knappt ens behärskar engelska, verkar det vara ett äventyr lika stort som att åka till månen. Han bloggar om de konstiga träden, de konstiga fönstren, de konstiga varmkorvarna, de konstiga kollegorna, det konstiga vädret. Han gör sitt bästa för att uttrycka sin förundran över sin nya arbetsplats: ”Tiny Speck is freely and nice atmosphere than my previous company like a dinosaur”, förklarar han. Han tror inte sina öron när en arbetskamrat säger till honom att det finns skunkar i Vancouver. När han till slut får syn på en blir han så uppspelt att han måste posta en bild på sin blogg. Han undrar om den är farlig.

Rullar på som vanligt

På andra sidan jorden har Namco just släppt det åttonde och utannonserat det nionde ”Katamari”-spelet. Företaget som fick Keita Takahashi att vilja fly hela spelbranschen rullar långsamt vidare, helt utan minsta intresse av att förnya serien han skapade. ”Katamari amore”, som den nya Iphone-utgåvan heter, är i princip omöjlig att skilja från debutspelet till Playstation 2. Det finns nya banor, nya föremål, ny musik, en för Iphone ny styrmetod. Ändå är allt sig likt. Man rullar sin boll likt en magnetisk ångvält över allt som står i ens väg, man svär när man missar sitt mål med bara några sekunder och tvingas börja om, man blir glad igen när kungen av kosmos uttrycker sin besvikelse som bara kungen av kosmos kan.

Perfekt koncept

Trots att det är seriens andra Iphone-försök är varken kamera eller kontroll perfekt. Det är däremot det grundkoncept Keita Takahashi lämnat efter sig. ”Katamari amore” är lika omöjligt att inte ha roligt med som alla de tidigare spelen i serien.

Men när man rullat den där bollen för säkert tusende gången i ordningen är det svårt att inte längta efter nya äventyr.

ANNONS