Ebert kan inte tala – men säger sanningen
Uppdaterad 2013-01-21 | Publicerad 2010-05-02
Roger Ebert kan inte prata.
Men han kan skrevsparka spelvärlden så hårt att den önskar att den aldrig fötts.
Den som påstår att filmkritikern Roger Ebert aldrig spelat ett tv-spel har inte provat att mata in ”siskel and ebert video game” i Youtubes sökfält. Den som gör det får upp ett klipp från tv-programmet ”Siskel & Ebert at the movies” från 1993, där det omaka kritikerparet tillsammans buggar, vinglar och flåsar sig igenom ett rörelsestyrt boxningsspel.
17 år efter detta traumatiska ögonblick har Roger Ebert – som sedan dess förlorat förmågan att tala på grund av cancerkomplikationer – bestämt sig: spel är inte konst, och kommer aldrig att bli det. Och jag tror inte att han har funnit sig i en lika intensiv hatstorm sedan han erkände att han inte var något större fan av Turtles på 90-talet.
Bland de som gått till hårdast motangrepp finner vi tomtarna bakom den bedrövligt banala (och oerhört framgångsrika) webbserien ”Penny Arcade”. Bland annat likställer de Eberts kärnfulla prosa med en ”stinkande utlösning”. ”Självklart är tv-spel konst. De är inget annat än konst. Det är konst staplad ovanpå mer konst.”
Och så är det ju förstås inte. Tv-spel är krass kommersialism staplad på krassare kommersialism. Tv-spelsbranschen är en gigantisk maskin där de sanna visionärerna får vara glada om deras idéer inte manglats och mallats till oigenkännlighet när de kommer ut på andra sidan. Att automatiskt upphöja alla spel till ”konst” är som att dela ut Michelin-stjärnor till McDonald’s.
Visst finns det spel som, på samma sätt som konst man hänger på väggen eller projicerar på en duk i stora vita rum, spränger upp nya utrymmen i mig. Spel som får det att fräsa och svida i mig, som snarare än att underhålla tar mig till platser jag kanske egentligen inte ville besöka.
Men hur många finns det av dem? Fyra? Fem? Roger Ebert vet inte mycket om tv-spel, men han vet att de har långt kvar att vandra.
Branschens självutnämnda konstnärer rasar och stormar när han trycker en bultpistol mot heliga kor som ”Braid” och ”Flower”.
Men hur mycket de än skriker lyckas de inte överrösta den stumma gubben.