Topp 10: sjuka spel – om normala yrken

Spelen du inte trodde fanns

Soldater, äventyrare och gangsters. Och kanske en och annan rörmokare. Säga vad man vill om spelvärldens hjältar, fantasin när det gäller deras yrkesval är alarmerande usel.

Men allt är inte AK-47:or eller svärd som glimmar. Det finns faktiskt många betydligt mer normala yrken representerade i spel. Med det sagt behöver dock inte spelen själva vara särskilt normala.

Det här är de tio sjukaste speltolkningarna av helt vanliga yrken.

10. Herde (Herdy Gerdy, Playstation 2)

Att beskriva herde-livet som äventyrsfullt vore som att jämföra Lille Skutt med Evil Knievel. ”Herdy Gerdy” gör dock sitt för att råda bot på den uppfattningen – här är herdeyrket nämligen förenat med livsfara i form av hotfulla rosa björnar.

Just det detta spels herde, Gerdy, tvingas växa upp snabbt efter att en trollkarl svingat med Törnrosa-trollstaven och tvingat in hans far i en evig sömn – så att han inte ska kunna hindra den ondskefulle magikern från att vinna den årliga herdetävlingen!

Och det säger sig ju självt: det får helt enkelt inte hända.

9. Advokat (Phoenix Wright: Ace attourney, Nintendo DS)

Perry Mason, kusin Vinny och Ally McBeal kan alla slänga sig i väggen. När det gäller karisma och briljans finns det ingen som matchar Phoenix Wright.

Wright är inte advokaten som begraver sig i pappersarbete – istället är han ute på fältet där han undersöker mordplatserna och intervjuar alla vittnen. Det finns också utrymme för heta rättegångsbataljer som böljar fram och tillbaka mellan hopp och förtvivlan.

Kul kuriosa: Wrights gamle vän och antagonist, Miles Edgeworth, har fått sina egna spel på sistone. I dem tar man på sig rollen som – åklagare. Och det är givetvis minst lika kul.

8. Kirurg (Trauma center: Under the knife, Nintendo DS)

Det här med att ta ansvar är inget man vanligtvis förknippar med spel – de går ju oftast ut på att spränga byggnader i luften och ha kul. Men ”Trauma center: Under the knife” ger dig den ultimata utmaningen: att istället för att ta liv försöka rädda dem. Som tur är underlättas det av att man här är en ättling till den grekiske läkekonstens gud, Asklepios, och därför – givetvis – har förmågan att sakta ner tiden när man rotar runt med skalpellen i jakt på tumörer.

Det är en egenskap som inte är helt dum att ha nära till hands när internationell terrorism hotar med biologisk krigsföring. Att sedan den människoskapade nya sjukdom terroristerna sprider kallas GUILT (skuld) gör ju inte direkt att operationerna känns mindre ångestfyllda.

7. Lokförare (Densha de go final, Playstation 2)

Japanerna älskar en hel del sjuka grejer, men de älskar också en hel del inte riktigt lika sjuka grejer. Att köra tåg, till exempel. Japanerna är så förälskade i tanken att få bli lokförare för en dag att de skapat massvis med tågsimulatorer. ”Densha de go”-serien är kanske den mest populära och, nej, den är faktiskt inte det minsta sjuk: man kör tåg. Punkt.

Och det är ju självklart det som är det sjuka. Det och det faktum att utgivaren släppt specifika bamsekontroller med styrreglage och pedaler som ska efterlikna tågens förarhytt. Kvalificerat vansinne.

6. Tidningsbud (Paperboy, arkad)

Ni vet hur det är med tidningsbuden. De tar sitt jobb på allvar. De vet att belöna sina kunder med snabb, exemplarisk utdelning, men de vet också hur man gör för att få icke-prenumeranter att skriva upp sig på leveranslistan: man vandaliserar deras hus och krossar deras fönster.

Däremellan dödar tidningsbuden fåglar med söndagsbilagan, spöar upp breakdansare på gatan och välter gravstenar. Och vem kan klandra dem? Belöningen är ju en omslagsartikel i samma tidning som de levererar.

5. Taxichaufför (Crazy taxi, Dreamcast)

Taxichaufförer är ett eget släkte. 1. De kör som om de vore fulla som as och saknade minsta respekt för trafikregler eller mänskligt liv. 2. Trots det har de inga problem med att vända på en femöring när de känner för det. 3. De tar betalt i Sonic-ringar.

Folk som väljer att åka taxi verkar inte heller ha alla flingor i paketet, främst för att de jublar som galningar när taxichauffören ifråga har prejat sin femte bil och kört rakt in i en Kentucky Fried Chicken-restaurang i sin iver att komma fram till destinationen så snabbt som möjligt.

4. Fotograf (Photograph boy, Turbografx-16)

Finns det någon snaskigare livsform än fotografen? Så fort en blottare med turkos skäggstubb slänger av sig rocken på öppen gata så är de framme och ”arkiverar” godsakerna. Andra ”samhällsviktiga” saker fotografer gillar att ta bilder på: tjejer som lyfter på kjolen, tjejers bröst, skrikande tjejer som fastsurrade vid en raket flyger iväg mot himlen, och Frihetsgudinnan som – lyfter på kjolen.

Det finns pervon. Och så finns det fotografer.

3. Museiintendent (Curator defense, pc)

Jobba på museum låter väl härligt? Slappa runt i korridorerna, damma några lister, sova på en bänk, bli en del av inventariet?

Det finns dock ett problem: all jäkla modern konst som försöker ta sig in på museet och ersätta de gamla mästerverken! Lösningen: att försvara konsthallarna med stoppskyltar, falska och mycket upprörda Venus-statyer samt kanontorn i alla möjliga former.

”Curator defense” – spelet för dig som trodde att abstrakt konst inte kunde bli mer abstrakt.

2. Företagschef (Segagaga, Dreamcast)

Okej, det ska erkännas att just företagsledare kanske inte är bland de absolut vanligaste jobben som dyker upp på platsbanken, men de lyckligt lottade som befinner sig i en chefsposition torde nog känna igen sig i de våndor och problem man ställs inför i ”Segagaga”:

Rollspelsfajterna mot de sönderstressade anställda som gömmer sig djupt i företagets innanmäte! De kärleksfulla samtalen med uttjänta varumärkesprofiler på stranden! Rymdstriderna mot gamla Sega-konsoler!

Det är klart att Stefan Persson på H&M kan relatera.

Kul kuriosa: Hyllade mobilspelet

har ”Segagaga” att tacka för i princip allt. Likheterna de bägge spelen emellan är direkt pinsam.

1. President (Metal wolf chaos, Xbox)

Jag erkänner: det här yrket är bara med på listan som en ursäkt för att få berätta om ”Metal wolf chaos”. Jag är väl medveten om att presidenter inte växer på träd. Det gör å andra sidan inte spel som det här heller.

I ”Metal wolf chaos” blir presidenten utmanövrerad av sin makthungrige vicepresident som använder USA:s styrkor för att återinföra slaveriet och utöva terror mot landets medborgare. Presidenten lyckas dock slå tillbaka tack vare sin mäktiga mecharustning som han spränger skiten ur sina fiender med. Slutstriden utspelar sig självklart i yttre rymden.

Men egentligen kan ingenting mer korrekt beskriva ”Metal wolf chaos” lika bra som dessa citat från spelet:

”Det är dags för mitt eftermiddagste! Det finns inget som går upp mot att sippa lite darjeeling-te och se på medan du putsar din klocka!”

”Inget är meningslöst och anledningen är att jag är presidenten av de fantastiska förenade staterna! Yeeeeaaah!”

”Herr president! Du har förstört deras styrkor! Jag är säker på att du har förlorat deras röster.”

Jonas Högberg