Ett riktigt rövspel
Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-09-30
Kung fu rider kan inte backa upp sina hardcore-ambitioner
Tänk dig att du spelar ”SSX”, fast med en kontorsstol istället för snowboard. Och en stor, glänsande röv i ansiktet hela tiden.
Frågor på det?
”Kung fu rider” försöker positionera sig som hardcore-alternativet bland de första Move-spelen. Här finns alla de klassiska attributen: det komplexa kontrollsystemet, poängpaniken, frossandet i feminina former. Lägg förresten till lite fientliga mafiosos också, och en kvinnlig karaktär vars främsta arbetsuppgift är att rikta röven mot kameran medan hon störtar fram längs Hongkongs bakgator.
Rätt ambitioner
Det är fult men fyndigt – med sin rullande kontorsstol och alla de moves som placerats på Move-stavens knappar kan man kedja ihop långa combos, grinda på räcken och skjuta upp sig högt i luften med hjälp av olika ramper. Det ser simpelt ut, men det är också charmen med en genre som alltid byggt på just sin skenbara enkelhet – och producerat flera legendariska titlar. Klassiker som ”Wave race 64” och ”Crazy taxi” placerar sig jämte redan nämnda ”SSX” i det rika referensbiblioteket.
Tajt – på fel sätt
Problemet är att genren – och hardcorespelarna – kräver mer än en tajt stjärt. De kräver tajt kontroll. Att styra sin stol genom att tilta Move-kontrollen åt olika håll är en godtagbar lösning i teorin, men i praktiken kvävs hela potentialen av hur ofta staven misslyckas med att läsa av ens ivriga lutningar. Spel i det här facket kretsar helt och hållet kring instinktiva konststycken till kontrollmanövrer. Det finns inte rum för någon felmarginal.
”Kung fu rider” hade goda utsikter att fylla en av de viktigaste funktionerna i Move-utbudet.?Istället får det i mer än en bemärkelse representera rörelsekontrollrevolutionens baksida.