Aftonbladet

Dagens namn: Stella, Estelle

Pusselspelet lägger hela ditt liv i ruiner

Uppdaterad 2011-10-11 | Publicerad 2011-10-10

Spacechem är inte rätt spel om man letar snabba kickar

PUSSEL ”Spacechem” är ett spel om hur sinnessjukt svårt det kan vara att arrangera ikoner i små rutor så att de bildar ett oavbrutet flödesschema längs vilket olika atomer kan transporteras och paras ihop.

Passande nog är det självt precis lika svårt att placera i ett fack. Å ena sidan är det ett djävulskt listigt pusselspel baserat på en idé som måste ha tagit en livstid att klura ut. Å andra sidan är det så opedagogiskt och överbelastat med funktioner och instruktioner att man överväger att byta till ett enklare spel istället, typ ”Dark souls”. Bara det grundläggande regelverket tar så mycket plats i hjärnan att man känner hur högskolepoängen rinner ut genom öronen.

Förbluffande elegant

Men att ”Spacechem” av vissa utnämnts till årets pusselspel handlar inte bara om att det knappt finns någon konkurrens att tala om. Under all bråte är grundkonceptet nämligen förbluffande elegant. Till skillnad från så många andra spel i genren handlar allt om ren strategi, att i förväg utarbeta den perfekta planen – hur ikonerna som styr atomernas färdriktning och agerande ska placeras ut för att det önskade resultatet ska uppnås. Det finns ingen tidspress eller begränsning avseende antal försök. Allt man behöver göra när spelplanen är färdigarrangerad är att trycka på play och se sitt slit förvandlas till taskigt animerad poesi. Och även om många utmaningar egentligen bara kan bekämpas via trial and error är belöningskicken så stor att man känner sig som en övermänniska; som om man odlat en tredje hjärnhalva på de minuter – eller timmar – som det aktuella pusslet tagit i anspråk.

Problemet är dock att alla de där minuterna eller timmarna mellan kickarna kräver ett så solitt psyke att Ola Skinnarmo skulle tvingas ge upp efter första pusslet.

Mental tortyr

Men det verkligt tråkiga med ”Spacechem”, utöver att det kommer lägga ditt liv i ruiner, är att det enligt egen utsago handlar om ”fake chemistry”. Det känns lite väl ogint att inte ens belöna all mental tortyr man genomlidit med lite praktisk kunskap.

Tyvärr går det alltså inte att påstå att ”Spacechem” är särskilt bra för allmänbildningen.

Eller självkänslan.