Jacksons död – inget mot Sonics ögonlock
Alfred Holmgren om saker som är viktigare än socialt umgänge
Det finns saker som är viktigare än jobb, socialt umgänge och mental hälsa.
Till exempel 20 år gamla Sega-spel.
”Kanske överanalyserar vi ännu en gång en produkt riktad till barn?” frågade sig brittiska bloggen UK Resistance efter några svettiga ronder mot den taffligt skrivna backstoryn till ”Sonic 4”.
De är i så fall inte ensamma om det.
För varje klassisk spelserie finns minst tio sektliknande internetforum drivna av de som aldrig vågat släppa taget, de vars mentala utveckling verkar ha stannat av i samma ögonblick som de fick ”Sonic 2” till Mega Drive i julklapp. Likt soldaterna som gömde sig i den japanska djungeln utan att förstå att andra världskriget tagit slut driver de sin kamp vidare – mot resten av världen, mot bättre vetande, men mest av allt mot sig själva. Jag skulle vilja säga att det handlar om en odödlig kärlek till spelen, men nyckelingrediensen verkar snarare vara spelarnas odödliga hat mot varandra.
Häromveckan kokade ett av alla dessa forum över när signaturen ”Endri” på Sonic Retro påstod att han redan spelat kommande ”Sonic 4” – och att han hatar det av hela sitt hjärta. Detta alltså på en sajt byggd, upprätthållen och frekventerad av människor vars liv kretsar kring ämnen som ”Sonics ögonlock” och ”I vilka avsnitt av ’Sonic underground’ tog Sonic av sig skorna?”
Någon beskrev det som sedan följde som ”en eldstorm av vansinne”, och det är inte långt ifrån sanningen.
Debatten som blossade upp fick omständigheterna kring Michael Jacksons död att framstå som lättsamma och oinfekterade. Av vissa utmålades Endri – som riskerat sitt jobb genom att erbjuda sig att sprida en piratkopia av spelet – som en tanklös brottsling, en falsk profet. Flera betedde sig som om de just fått sina liv förstörda. Själv tog Endri tillfället i akt att upphöja sig till martyr, vilket inte är så överdrivet som det låter. Till slut gick det så långt att man undrar om Sega ens kommer behöva bemöda sig med att skicka sina advokater efter hans kvarlevor.
Jag vet inte riktigt vad sensmoralen är.
Mer än att jag förmodligen kommer låta någon annan recensera ”Sonic 4”.