Bli din egen spelskapare
Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2011-01-08
Johan Martinsson: Little big planet 2 är fantastiskt – och problemfyllt
Storheten med ”Little big planet” låg i att det gick att strunta i storheten med ”Little big planet”.
Man kunde ignorera det enorma antal möjligheter som gömde sig i spelets baneditor, och man kunde skita i det gigantiska utbud av hemmaskapade banor som snart fyllde Playstation-nätverket.
Det gick alldeles utmärkt att bara se det som ett plattformsspel. Ett litet plattformsspel som ljög för en, som egentligen bara var en interaktiv reklamfilm för baneditorns möjligheter – men som kändes som ett fantastiskt fantasisprudlande äventyr.
Det är svårt att säga samma sak om ”Little big planet 2”, där man inte bara kan skapa egna banor – utan egna spel.
Studion Media Molecule har sprängt så många barriärer att de inte kan låta bli att försöka visa alla nyheter på en gång. I ena sekunden lanseras änterhaken till tonerna av mycket passande (för jäklar vad det svänger) Motown-soul, i nästa förvandlas spelet till en regelrätt shooter, i nästa snor de gravitationsflipparmekaniken från indiespelet ”VVVVVV”, och i nästa får man ratta ett gäng tokroliga, djurliknande fordon.
Nästan allt är fantastiskt, men det finns också problem. Och de sistnämnda robotdjuren är ett bra exempel på det. De introduceras i en slags träningsbana, och man tänker förstås att man kommer att använda dem mycket i framtiden.
De hinner bara återkomma en enda kort stund innan allting är över.
Alla de nya inslagen är saker man skulle vilja leka länge med. Men det får man inte. De ska bara demonstreras.
Men kanske är det en bra sak.
Nu kan jag inte ignorera de aspekter av ”Little big planet 2” som gör det så stort. Jag skapar egna banor med ett intresse som jag aldrig kunde uppbåda för föregångaren. Inte för att det är enklare nu – utan för att leksakerna är så många fler, möjligheterna så mycket mer oändliga – och hungern efter nya ”Little big planet”-upplevelser så mycket större.
Kanske gjorde Media Molecule rätt i att inte låta oss bli mätta den här gången.
Johan Martinsson