Därför är spelvåldet en ren nödvändighet
Publicerad 2014-01-21
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Spelens eskapism kan rusta oss för verkligheten
Barack Obama vill att spelvåldets existensberättigande ska bestämmas av vetenskapen.
Kanske borde han lyssna på Aristoteles istället.
Efter skolskjutningen i Newtown, som skördade 28 liv, hade Barack Obama ett tydligt budskap till nationen:
”Vi tjänar inte på att vara okunniga.”
Likt många andra yrkade presidenten på mer forskning om spelvåldets effekter. Likt många andra ville han se en slutpunkt för den debatt som rasat i decennium efter decennium: lär spelen våra barn att mörda?
Förvånansvärt få röster kräver däremot att undersöka våldets positiva effekter.
Redan Aristoteles menade att våld i fiktion ska framkalla fruktan hos publiken för att vi själva råkar ut för något liknande, vilket leder till att vi utvecklar empati för dem som utsätts för det. Författaren sviker en grundläggande plikt om denne duckar för våldet.
Men barnen! Varför tänker ingen på barnen?
Svaret är nog att vi gör det, kanske rentav för mycket.
Det är alla föräldrars önskan att nästa generation ska lyckas bättre än vad de själva gjort. Det är i det stora perspektivet berömvärt, men inte särskilt snällt. Det är direkt orättvist att kräva att våra avkommor ska bryta beteendemönster vi själva aldrig kunnat frigöra oss från.
Jag hade själv en trygg kärnfamiljsuppväxt i medelklassens vadderade tillvaro. Det har lett till att jag paniskt klamrar mig fast vid det förflutna i en ständig jakt på nostalgifixar som ändå aldrig kan skydda mig från det krassa nuet. Hur någon som då vandrar genom ungdomsåren utan att veta om effekterna av våld och världens våldsamma verklighet ska klara sig i vuxenlivet vågar jag inte tänka på.
Eskapismen i konst, inklusive tv-spel, kan paradoxalt nog rusta oss för, och anpassa oss till, verkligheten runtom oss.
I boken ”Killing monsters: Why children need fantasy, super heroes and make-believe violence” skriver Gerard Jones att simulerat våld rentav hjälper barn utforska vad som är för farligt och omöjligt inom verklighetens gränser. ”Att få vara ond och destruktiv i fantasin är en viktig ersättning för den våldsamhet vi måste ge upp i utvecklingen mot att bli bättre och godare människor”.
Så fråga inte om spelvåldet lär våra barn att bli mördare.
Fråga istället hur vi kan se till att det hindrar dem från att bli det.
Kristofer Ahlström