Låt spelarna själva skriva spelhistorien

Alfred Holmgren

Han hyllar Goldeneye som Activision aldrig kunnat göra

Otukt med barn är olagligt.

Att våldta folks barndomsminnen är dock ett respekterat yrke.

Vinnarna skriver historien.

Sedan kommer giriga spelföretag och skriver om den.

Du kanske minns ett spel som hette ”Goldeneye 007”? Det gör Activision med. Men till skillnad från dig och mig är de inte nöjda med att låta det stå kvar orört i historieböckerna som en av de viktigaste förfäderna till dagens FPS. Nej. De vill sudda ut det och ersätta det med ett eget spel.

Det nya ”Goldeneye 007” hajpas som en remake av den 13 år gamla Nintendo 64-succén. Det låter som rena önsketänkandet – tills man inser att det är just vad det är.

Lita inte på Activision

Jag träffade utvecklarna bakom Activision-versionen på E3 i somras, och de gav mig det svart på vitt:

– Det här är en remake av filmen ”Goldeneye”, inte spelet.

Faktum är att ingen som varit inblandad i produktionen av Nintendo 64-spelet jobbar med nyversionen. Activision äger inte ens rättigheterna till bandesignen, musiken eller något annat material från originalspelet. Däremot äger de – just det – filmlicensen.

Ett problem, bara: ingen längtar efter att återuppleva FILMEN ”Goldeneye”. Men genom att köpa sig rättigheterna till dess namn lyckas Activision lura folk att deras nya spel är direkt relaterat till en av shootergenrens största klassiker. De våldtar alltså historien och hoppas att den ska hosta upp några dollar som tack.

Lämna det till nördarna

En annan som inte har rättigheterna till ”Goldeneye”-musiken är Alex Kresovich. Men det han faktiskt har är respekt för spelet. Därför gjorde han – inspirerad av Team Teamworks musikmosande mästerverk ”Ocarina of rhyme” och ”Vinyl fantasy VII” – det enda raka: han samplade ihop en samlingsskiva där bland andra Busta Rhymes och Lil Wayne spottar verbalt bly över suggestiva ”Goldeneye”-evergreens.

Resultatet är ett av de mest öronbedövande inläggen i en genre som är så ung och underground att den inte ens har ett namn än. Och som bara är en i raden av kulturellt korspollinerande rörelser där vuxna nördar ger sin barndoms tv-spel helt nya uttryck.

Tillsammans gör de vad Activision och deras ”Goldeneye”-team bara kan drömma om:

De skriver historia.