Nya Star Wars en besvikelse

Alfred Holmgren

Tro inte på hajpen om Star Wars: The force unleashed

Tro inte på hajpen.

Eller titeln.

Lucasarts löften om full kontroll över kraften (trailers har visat huvudpersonen Starkiller slita ner Star Destroyer-skepp från skyn), en kontroversiell berättelse om Darth Vaders hemlige lärjunge och livsfarligt realistisk fysik har gjort ”The force unleashed” till det mest omtalade ”Star wars”-spelet på evigheter.

Det visar sig att det blir ett lite väl stort berg att bestiga. Handlingen är visserligen eggande (även om man glömmer de nya karaktärerna varje gång de går ur bild) och berättas via oerhört polerade filmsekvenser. Problemet är vad som sker mellan dem.

Trots effektfull fysikjonglering – där man till exempel kan sprätta upp sprattlande fiender i luften för att grilla dem med blixtar – blir aldrig ”The force unleashed” mer än en påkostad ”God of war”-kopia (spelsajten 1up föreslår ett namnbyte till ”The force mildly contained”). En som därtill misslyckas med nästan alla moment den lånar från sin läromästare.

90-talsartefakter som osynliga väggar, en vindögd kamera och klumpiga knappmatchningssekvenser grumlar den ursprungliga visionen tills den liknar en för hårt komprimerad jpeg-bild.

Efter de första banornas bedrövliga slentrianslakt teleporteras man rakt in i originaltrilogins tidevarv, och allt från musik till bandesign skjuter tillfälligt mot skyarna. Men inte ens då lyckas ”The force unleashed” leva upp till de stora orden på omslaget.

Lucasarts har helt enkelt en lång väg att vandra från lärjunge till mästare.