– Jag håller mig utanför branschen så länge det går

Alfred Holmgren

Nästan ingen i Sverige förknippar begreppet ”indie” med datorspel.

Men det är vad många i spelvärlden förknippar Sverige med.

Möt Erik Svedäng, 23, från Göteborg – en av världens mest hyllade indieutvecklare.

Varför bestämmer man sig för att göra ett spel istället för att, säg, spela ett instrument eller skriva en roman?

– Det som lockar mig mest är nog alla outnyttjade möjligheter, det finns så mycket som inte är gjort än! Med datorns hjälp kan man skapa världar för andra att utforska och karaktärer som reagerar på vad du säger till dem. Trots det spelar inte så jättemånga människor datorspel jämfört med alla som läser böcker och ser på film. Jag försöker komma på hur man kan skapa något som tilltalar fler människor, inte bara dem som gillar att skjuta på saker.

Vill utveckla mediet

Vad är det som lockar med att vara indie? Är det bara en väg in i branschen, eller finns det fördelar med att stå utanför det kommersiella kriget?

– Mitt mål är att utveckla spelmediet och komma på hur den enorma potentialen med interaktiva berättelser ska kunna släppas lös. Spelbranschen verkar vara en dålig miljö för att lyckas med det, så jag håller mig nog utanför så länge det går.

Tycker du att svenskheten syns i svenskutvecklade spel?

– När det gäller de stora studiorna som Dice och Massive så försöker alla helt klart vara så amerikanska som de kan. Indieutvecklarna är mer varierade, till exempel så känns Nifflas spel (”Knytt stories” och ”Saira” – recension här intill, reds anm.) väldigt svenska för mig.

Vilket är ditt största ögonblick som spelskapare?

– Förrutom att få stora priset på Independent games festival i San Francisco så är det alla gånger då någon sagt att de verkligen blev gripna av spelet, att de varit med om en unik upplevelse.