Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Brynolf

Spelvärlden börjar stinka riktigt ruttet

Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-05-14

I höst ser vi fram emot ”Star wars: Episod 106”.

Det blåser vårvindar i spelvärlden.

Serie efter dammig serie lämnas åt sitt öde av visionärer som vet att de förtjänar bättre.

Jun Takeuchi säger att han inte vill göra ”Resident evil 6”. Capcom-kollegan Yoshinori Ono säger att han inte vill göra ett till ”Street fighter IV”. Bungie säger att de inte vill göra ett till ”Halo”. ”Far cry 2”-designern Clint Hocking säger att han hellre dricker målarfärg än jobbar kvar på Ubisoft.

Det här är berömvärt. Men det förändrar ingenting. Efter sig lämnar dessa stolta kreatörer sina serier att förfalla och förmultna. När de återser sina gamla älsklingar kommer de likna något som ligger i ett smutsigt laboratorium i ”Alien” och stönar ”döda mig”. Alldeles intill vilar det variga kadaver som en gång var Sonic the Hedgehog.

Spelbranschens gyllene regel, om det någonsin funnits någon, är att man inte släpper taget om ett vinnande varumärke. Alla kassakor ska fösas in i spiltor och mjölkas tills de dör och man kan sälja köttet. Friska, pigga plattformsmaskotar och actionhjältar reduceras till skinn och ben innan de får tillbringa sin sista tid i händerna på någon sadistisk mobilspelsutvecklare.

Spel åldras otroligt snabbt, efter ett tag blir de svåra att få tag på och rentav ospelbara om man inte har rätt hårdvara. Det här gör att det går att vräka ut vilken dynga som helst på marknaden i trygg förvissning om att den så småningom kommer drunkna i bruset och glömmas för evigt.

Om man till exempel upptäcker att spel baserade på ”Star wars” säljer bra så gör man inte tre eller fyra av dem. Man gör 105 stycken. Plus expansioner. Skit i om utvecklarna slutar efter det tredje; det finns fler där de kom ifrån.

Den ökända ”Star wars”-julspecialen – ett tv-jippo med sång och dans från 1978 – kommer hemsöka George Lucas ända ner i graven. Han lär dock knappast ligga sömnlös över ”Mario kart”-kopian ”Star wars: Super bombad racing” från 2001. Eller, för den delen, det japanska ”Star wars”-spelet till NES, där Darth Vader förvandlas till en skorpion i slutet av första banan. Lucas vårdar sina filmer med en autistisk intensitet, men spelen som bär samma namn behandlar han som hjärndöd boskap. Därmed bidrar han till en utbredd misskötsel i industriell skala, där mentaliteten kan sammanfattas ”det är ju bara tv-spel”.

Det blåser vårvindar i spelvärlden.

Men bli inte förvånad om de för med sig stanken av vanvård och förruttnelse.