Ångestladdad tanketortyr
Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-03-26
Att ett spel är svårt att lägga ifrån sig behöver inte betyda att det är kul.
”Picross 3D” är ett ”MS röj” i 3D, det vill säga rena tanketoryren, lika ångestladdat som ett IQ-test på internet. Det är inte världens mest smickrande spel – man känner sig inte direkt som Michelangelo när man knackar fram brödrostar och flodhästar ur sifferblock – men belöningssystemen är förrädiskt välsmorda. Så fort man skulpterat fram sitt första mästerverk är man fast i fällan, i den orubbliga övertygelsen om sitt eget geni. De exotiska djuren och köksredskapen man hänger upp i sitt virtuella galleri hade lika gärna kunnat vara diplom från Nobelstiftelsen.
Sedan stöter man på ett pussel som är så svårt att man försöker intala sig själv att det är felkonstruerat, och någonstans där börjar det gå upp för en att man kanske inte var så orubblig ändå – en lika förnedrande känsla som att nästan lyckas bestiga Mount Everest bara för att snubbla hela vägen ner igen.
Och ungefär lika kul.