– Aldrig fel med rock om man är förbannad
Publicerad 2012-02-17
Nöjesbladet har lyssnat på nya skivan tillsammans med Bruce Springsteen
Han har hunnit förlora en av sina allra äldsta vänner.
USA:s havererade ekonomi har fått honom argare än någonsin.
I juli tar Bruce Springsteen med sig sitt bagage för att möta den svenska publiken igen.
– Vi har massor att prata om, vi har massor att sjunga om, säger Bruce till Nöjesbladet.
Vi har slussats runt i en buss på Paris gator i 20 minuter. Bara några få, inte ens skivbolagets svenska representant, vet vart vi är på väg. Allra minst de runt hundra europeiska journalister som har rest till Frankrike för att få höra nya albumet ”Wrecking ball”. Skivbolaget vill inte riskera att fansen flockas runt arenan om de får nys om att Bruce är i stan.
För direkt efter uppspelningen ska sångaren, för första gången, också svara på frågor om sitt 17:e album.
Inga datorer
Plötsligt stannar bussen utanför Théatre Marigny, en drygt hundra år gammal musikteater i Moulin Rouge-miljö med röda sammetsväggar och gulddekorerade läktare. Inte olik Södra Teatern i Stockholm, minus porren.
Här inne lämnas heller inget åt slumpen. Alla ska sitta mitt i teatern. Här är ljudet bäst. Ingen får använda datorer eller annan teknik, det kan störa musikupplevelsen. Mobilerna ska vara avstängda. Textraderna till de nya låtarna projiceras på en stor duk i samma stund Bruce sjunger dem och sångaren har tagit med sig sin egen tekniker för att skivan ska låta så bra som bara möjligt.
Osar av ilska
Elva låtar senare sitter Bruce på scenen och berättar om vad producenten Ron Aniello har betytt för nya skivan.
– Låtarna på plattan började som folksånger men växte efter hand. Ron bidrog med ny teknik och fräscha idéer, som hiphop-element.
Allt det märks. Men mest av allt mäter Bruce åter igen glappet mellan bilden av den amerikanska drömmen och det som faktiskt är verkligheten i landet. Resultatet osar av ilska, frustration och uppgivenhet.
– Man kan aldrig gå fel med rock om man är förbannad. Första halvan av skivan är skriven runt 2008 när den ekonomiska krisen började. Det här var före Occupy Wall Street-rörelsen. Folk förlorade sina jobb, men ingen sa att det här var galet. Ingen hamnade i fängelse. Ingen sa att man vanhelgade Amerikas historia. Min skrivimpuls är den samma som impulsen att äta eller ha sex. Man måste ha något att kämpa emot och det har det verkligen funnits de senaste fyra åren, säger sångaren.
Clemons dyker upp
Vid sidan av det dystra klimatet i hemlandet har Bruce också hunnit förlora en av sina största vänner. I juni förra året gick E Street Bands saxofonfantom Clarence Clemons bort.
– Jag träffade Clarence när jag var 22 år gammal. Vi hade något speciellt redan från början. Det hände nåt när vi två träffades och det fick mig att skriva till den där saxofonen. Att förlora honom är som att förlora luften man andas. Sånt är livet, det väntar inte på en. Men det är något som alltid kommer att saknas och det kommer att förändra saker på scen. Lite eller mycket, jag vet inte än, säger han.
På nya ”Wrecking ball” har Big Man ändå bidragit. I ”Land of hope and dreams”, en drygt tio år gammal bekantskap, gör Clarence sitt allra sista avtryck i Bruces karriär.
– Från början var skivan en soloplatta, inte ett E Street Band-album. Det mesta på skivan var redan inspelat när han gick bort. Men jag är väldigt glad att ha med honom, jag älskar när han dyker upp i låten.
Ersätts av brorsonen
På kommande turnén är tanken att en fem man stark blåssektion ska fylla tomrummet efter Clarence Clemons.
Bruce skrattar till.
– Det krävs en hel by för att ersätta Big Man!
En av dem är Clarences brorson, Jake Clemons.
– Clarence nämnde honom för några år sen. Jake förstår bandet och vad vi gör. Han har rätt känsla.
”Tacka alla fans”
Den 18 mars har turnén premiär i Atlanta. I slutet av juli är det dags för svenskarna att möta Bruce med E Street Bands nya uppställning när Bossen gör två kvällar på Ullevi. Första konserten var utsåld efter 58 minuter och biljetterna till extraspelningen var slut runt lunch.
– Verkligen? Ni svenskar är verkligen mitt folk. Hälsa och tacka alla fans! säger Bruce när han avslutar pressdagen med vimla bland journalisterna i teaterns bar.
Vad kan vi vänta oss av turnén?
– Vad ni kan vänta er? Bandet kommer att dra fram som en storm! Vi har massor att prata om, vi har massor att sjunga om. Bandet och blåssektionen är fantastisk. Jag ser verkligen fram emot att dra ut på turnén, säger Bruce Springsteen till Nöjesbladet innan han drar sig tillbaka.
Bruce om ...
... minnesceremonin för Utøyas offer, som hålls samtidigt som Bruce är spelledig i Norge i sommar:
– Vi har ingen plan just nu, vi måste först veta vad som händer innan vi kan bestämma. Men jag kan inte ens förklara hur vi kände när vi fick höra om massakern. Det knäckte oss fullständigt.
... sitt stöd till Obama:
– Jag skulle vilja se fler jobbåtgärder och jag hade trott att vi skulle ha stängt Guantánamo vid det här laget. Men jag stöder fortfarande presidenten. Vi är till exempel ute ur Irak och han dödade Usama Bin Ladin, vilket var extremt viktigt.
Har sålt 120 miljoner plattor
Född 1949. Släppte debutskivan ”Greetings from Asbury Park” 1973. Slog igenom på bred front två år senare med ”Born to run”. Har gett ut totalt 25 album som har sålt i cirka 120 miljoner exemplar världen över. Nya skivan ”Wrecking ball” släpps i mars.
Springsteen är gift med körsångerskan Patti Scialfa sedan 1991. De har tre barn tillsammans: Evan, 21, Jessica, 20, och Sam, 18.