Thåström kör över oss ännu en gång
Publicerad 2015-03-05
Stjärnan skapar stålverksstämning i snitsig vit kostym – så många får turnépremiären
Vi vet ju ungefär vad som väntar.
Vi har ju sett den här artisten, med det här bandet, förut.
Men det verkar aldrig gå att vänja sig.
Den manglande, blödande rockmaskinen kör över oss, ännu en gång.
Det som eventuellt överraskar är den oväntat snajdiga vita kostymen. Kanske spelar han ovanligt mycket på sina klassiska röda Stratocasters. Och så har artisten som brukar kallas landets enda rockstjärna förstås med sig en rejäl dos nummer från nya albumet ”Den morronen”.
Rostig gitarr
Annars är mycket bekant för oss som har sett Thåström de senaste tio åren, sedan han gick in i sin andra andning som soloartist med albumet ”Skebokvarnsv 209”.
Det är det vanliga bandet: Pelle Ossler ute till vänster på kärvt rostig gitarr och stråke, Niklas Hellberg längre bak med de intensivt hamrande pianoslingorna. Anders Hernestam på trummor och Ulf ”Rockis” Ivarsson på bas.
Till det: rök, dovt blinkande motljus och en Ruhr-grått mullrande stålverksstämning som etableras redan i introt till öppningslåten ”Långsamt genom”.
Men kraften som de här musikerna klarar av att rulla ut från en scen är alltjämt helt unik, chockverkan tycks aldrig mattas av.
Känns för aktuell
I ”Ingen sjunger blues som Jeffrey Lee Pierce” är det ännu en gång så starkt att det nästan blir svårt att hantera, precis som när Thåström och Ossler låter gitarrerna kriga i ”Kort biografi med litet testamente”.
Sångaren är uppenbart premiärtaggad, intensivt viftande med fingarna på det säregna Thåström-sättet.
På scen framstår dessutom flera av de nya låtarna än mer som några av hans allra starkaste. ”Alltid va på väg” sjuder och dallrar, tungt och mäktigt. Och när Thåström för första gången når fram till raden ”kyss mig så att nånting kan bli gud igen” känns det som att ”Ner mot terminalen” cementeras fast i setlistan för tid och evighet.
Men det är faktiskt en gammal avskalad Imperiet-låt som allra mest placerar konserten i nutid.
En orolig vår som den här känns krigsskildringen ”Österns röda ros” alldeles för aktuell.
Hela konserten låt för låt
Långsamt genom
Den morronen
Aldrig nånsin komma ner
Gräsfläckar
Främling överallt
Alltid va på väg
Dansbandssångaren
Ingen sjunger blues som Jeffrey Lee Pierce
Nere på Maskinisten
Österns röda ros
Kärlek är för dom
Kort biografi med litet testamente
Slickar i mig det sista
St Ana katedral
Axel Landquist Park
Ner mot terminalen
Extranummer:
Brev till 10:e våningen
Beväpna dig med vingar
Djävulen o jag
Här kan ni se Thåström: Stockholm 5/3, Linköping 6/3, Uppsala 7/3, Bergen 11/3, Oslo 12/3, Norrköping 13/3, Huskvarna 14/3, Köpenhamn 19/3, Lund 20/3, Malmö 21-22/3, Göteborg 25-26/3, Karlstad 27/3, Eskilstuna 28/3, Umeå 9/4, Falun 10/4, Örebro 11/4, Uddevalla 13/6, Karlskrona 11/7, Östersund 31/7, Oslo 15/8, Göteborg 4/9.