Jonathan får hjärtan att smälta trots kylan
Publicerad 2012-06-02
Den svenska psalmboken är en underskattad inspirationskälla i popmusiken. I Jonathan Johanssons sånger får det sakrala sällskap av det episka och det eskapistiska.
Det kommer rök ur munnen när han sjunger ”Kom, och ta mig nån annanstans” i öppningsspåret framför en snyggt stadiumrockig scenrigg. Fingrar domnar, men hjärtan smälter i den nästan hånfullt kyliga första junidagen.
Musiken säger allt utan att säga för mycket, precis som sångaren själv: ”Det är kallt, jag tycker så synd om er.” Med sånger som ”Stockholm”, ”En hand i himlen” och ”Aldrig ensam” har Jonathan Johansson skrivit början på sin egen skånska psalmbok. Jag vill bara höra fortsättningen.Per Magnusson
Jonathan Johansson
Siesta, Hässleholm. Bäst: ”Stockholm”. Sämst: Hässleholm har blivit kallt.