Rösten går vilse
Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-07-09
till Tarja
SÖDERHAMN. Jag skulle verkligen gilla att gilla det här. Jag önskar att Tarja Turunen – stjärnan som sparkades från Nightwish i ett öppet, ynkligt brev från övriga medlemmar – ska slå tillbaka. Att hennes operaröst ska förvaltas i något överrumplande, egensinnigt och briljant.
Rösten är på plats, den fyller halva Hälsingland, men den vet inte vad den vill.
Om hon själv har sina visioner klara – om hon vet vilka motiv hon vill teckna, vilken artistisk färgskala hon vill använda – kan hon inte alltid förmedla det.
Statisk rock
Hon rör sig i en vagt komplex, storvulen, känsloneutral fjäderdunsmetal. Den defensiva dramatiken i ”I walk alone” närmar sig något, liksom nya singeln ”Falling awake”, men huvudkänslan är att det bara pågår. I brist på annat.
Trummisen Mike Terrana (Masterplan, exRage) och Blind Guardianbekante basisten Oliver Holzwarth försöker första-hjälpen-pumpa upp pulsen i en statisk rock som cirkulerar kring en 32-årig strupe från Kitee.
Operaöversättning
Det roligaste är när hon översätter hårdrocksestetikens ”hey!”-vrål till pimpinetta, propra operett-”hoh!”.