Queen Mary
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-07-17
Svårt att ta ögonen ifrån drottningen av "hip hop soul"
Tillbaka i sin karaktäristiska blonda page och så cool och snygg att jag har svårt att ta ögonen ifrån henne. Mary J Blige utstrålar värdighet och drottninglik respekt med varje por.
Inledningen är lite matt och jag blir orolig när en jättelåt som ”Real love” liksom hafsas förbi redan i början.
Men konserten bygger.
När hon börjar waila loss ordentligt med sin något raspiga men starka röst på ”Sweet thing” från debuten ”What’s the 411?” försvinner all tveksamhet.
Och när det är dags för extranumren ”Just fine” och ”Family affair” är jag arg på mig själv för att nånsin ha tvivlat på Mary.
Nära till tårarna
”The Queen of hiphop soul” öser på med känslor och verkar knappt själv kunna hålla tillbaka tårarna under ”No more drama”.
Medveten om att det är jazzfestival passar hon på att hylla idolen Anita Baker och berättar att utan ”Caught up in the rapture” skulle hon inte finnas här i dag.
Få artister är lika bra på upplyftande mellansnack som Mary J Blige och hon är mästare på att ge tröst till brustna hjärtan och ny kraft till knäckta självförtroenden, både i och mellan låtarna.