De är redo – för eldprovet
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2010-08-07
Rösten slits ut. Ryggen bangas sönder. Vänskapsband tänjs.
30 år i hårdrockens tjänst kan knäcka den tuffaste – även kackerlackorna i Slayer.
– Vi var bättre vänner på 80-talet. Tänk dig att du har tre brorsor som du måste leva med sex månader per år. Ni skulle vara i luven på varandra hela tiden.
Kerry King – gitarrist, ikon, kläddesigner, ormuppfödare – sammanfattar stämningen i Slayer. Thrash metal-giganten anno 2010 är ett jobb, precis som vilket som helst.
– Visst är det roligt. Men vi är affärspartners, det är så det fungerar. När vi kommer hem från en turné är vi som kackerlackor. Alla rasslar i väg åt olika håll och gör sin egen grej.
Headbangskador
Kackerlackor överlever ett kärnvapenkrig. Det gör inte Slayer. Legendstatus eller inte – medlemmarna hemsöks av ålder och krämpor precis som alla andra.
Tidigare i år opererade frontmannen Tom Araya ryggen. Tre decennium av extremt headbangande har satt sina spår. Den 49-årige sångaren, känd för att framåtböjd skaka huvudet våldsammare än de flesta, står nu rakryggad och blickstilla. Ett par konserter under sommaren har även ställts in på grund av röstproblem.
– Operationen ger honom längre livslängd eftersom han inte misshandlar sig själv varje kväll, skrockar Kerry King. Men vi måste inse att vi inte kan turnera som när vi var 20 år längre, hans röst pallar inte det. Tre konserter, vila en dag, tre konserter – det blir det nya.
Bryr sig fansen verkligen om han inte headbangar?
– Det har alltid varit hela hans show så det är klart att det märks. Han håller ännu på att bli bekväm i sin nya scenpersonlighet.
Värmer alltid upp
Att börja ”slänga med guran som en pudelsnubbe”, för att täcka Arayas tillkortakommanden, är inte aktuellt för King. Sådan ”fånig skit” är inget för den vältatuerade bjässen. Själv har den nyblivna 46-åringen aldrig upplevt några Slayer-relaterade hälsoproblem, mycket tack vare disciplinerat stretchande innan varje framträdande.
– Jag har alltid värmt upp, vilket Tom aldrig gjort. Att spela thrash är som ett träningspass. Om det är en muskel som ska användas, ja då kan du lita på att jag stretchar den.
Kommande eldprov
Hur många år till innan åldern stoppar er för gott?
– Vem vet? Vid 30 trodde jag att 40 var slutet. Sen trodde jag att stoppstrecket var 45. Grupper som Judas Priest, Black Sabbath och Iron Maiden dräper fortfarande live. Det inspirerar och jag är långt ifrån utbränd.
Ni är betydligt intensivare, rent fysiskt, än alla de banden.
– Ja, vi är annorlunda. Och det blir eldprovet under de kommande åren.