Vi vill ha mer, Slash
Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-07-11
GÄVLE. Som dragplåster på helgens succéfestival är mannen i den svarta hatten en självklar superstjärna.
Det är ju liksom en legendar som gästar området Gasklockorna i Gävle. Och med ett musikaliskt arv som är minst lika ansvarstyngt.
Därför blir det också lite snopet.
Under sin nu pågående Europasväng har Saul ”Slash” Hudson och hans händiga band framfört en uppställning med närmare 19 nummer som generöst exponerar hela karriären – från skivdebuten med Guns N’ Roses strax efter halvtid på 1980-talet till årets stjärnspäckade sologiv.
Väldigt elak
Mycket av det tänket är kvar i kväll. Från nu aktuella albumet plockas bland andra ”Ghost” och ”Back from Cali”, Slash’s Snakepit föräras en väldigt elak ”Mean bone” som andranummer, medan Velvet Revolver representeras av exempelvis ”Sucker train blues”. Och så klart de där välkända, och mest entusiastisk emottagna, styckena då. Ni ser vilka de är i låtlistan här ovan.
Allt av detta framförda görs också bra.
Speciellt aktningsvärd är inhyrda sångaren Myles Kennedy (till vardags i Alter Bridge) som är en övertygande röstkameleont. Utan större ansträngning sjunger han skjortan av den Axl Rose som gjorde en så svag insats på Sweden Rock för drygt en månad sedan. Han byter raskt uttryck till Scott Weiland i de låtarna när detta krävs, och lyckas till och med verkställa en närmast klockren imitation av Avenged Sevenfolds M Shadows i ”Nothing to say”.
Saknar extra nerv
Men det går ändå att känna sig bedragen på en del godsaker. Bortgallringen av de båda hjärtkramarballaderna ”Fall to pieces” och ”Starlight” är speciellt beklagliga, då dessa båda hade gett repertoaren en extra emotionell nerv som nu inte kommer fram.
Och att extranumren kortas ner till blott en låt blir därför ytterligare en bekräftelse på detta.