ROCKBJÖRNEN PRESENTERAS AV

Ett perfekt band till Lundells ilska

Uppdaterad 2013-06-17 | Publicerad 2013-06-15

Så bra var Ulf Lundells turnépremiär i Luleå

Får det viktigaste ur musiken När bandet briserar slutar Ulf Lundells konsert i Kulturens hus i Luleå att vara en sittplatskonsert. Bandet pressar det viktigaste ur musiken.

Ulf Lundell har många titlar, men en glöms ofta bort.

Vi måste prata om anställningschefen.

Om jag får välja en sak jag tycker mest om hos Ulf Lundell i kväll?

Då väljer jag två.

Den ena är hans vilja att säga sin mening, sin sanning, oavsett kritik.

Det är den som har gett kolossala böcker och dubbelalbum, om kärlek och politik.

Sjunger på impuls

Det är den som kan leda till offentliga, hånade fejder om konstverk som stör hans utsikt.

Det är den som han tar med sig ut på scenen, där det känns som om han sjunger sina texter på impuls.

Innesluten i låten

När han blundar och häver ur sig ”Är vi lyckliga nu?” är han innesluten i låten, i det som han anser måste sägas, som om han blir rent förbannad på riktigt, här och nu.

Den andra är att han har anställt sitt perfekta band.

Att de här 165 minuterna går snabbt beror till stor del på dem.

Knäande solon

Lite för att de skapar en leende konsert, en show på genuint bra humör, fylld med internskämtens detaljer: Det sekundkorta reggae­sticket i landsvägspartyt ”Öppen väg, öppen bil”, det diskreta baktaktsgunget i ”(Oh la la) Jag vill ha dig”.

Men mest för att de pressar det viktigaste ur musiken.

Lika viktiga som Ulf Lundells gediget ruffiga röst är Surjo Benighs följsamma bas, Tomas Hallonstens porlande orglar och Marcus Olssons saxofonsolon. När Janne Bark får snubbla ut i sina knäande solon täcker Jens Frithiof upp på mittfältet.

Bandet briserar

Efter mjukt böljande ”Vänd dej inte om”, ”Baby om morgonen” och ”Evangeline” briserar bandet i en hårt driven ”Omaha”, där trummisen Andreas Dahlbäck ser ut att heta Chris Dangerous och spela i The Hives.

Låtarna slår tätt. Dynamiken är effektiv. ”Fram mellan stenarna”, som först bara består av ett ackord och en man som heter Ulf, sväller långsamt och smäller om till en ”Förlorad värld”, som går över i ångande ”Stort steg”, som går över i lätt flygande ”Om sommaren”.

Där slutar det här att vara en sittplatskonsert.

Här spelar Ulf Lundell

Sundsvall 4/7, Rättvik 5/7, Karlstad 6/7, Borgholm 11/7, Varberg 12/7, Svedala 13/7, Östersund 27/7, Stockholm 30–31/7, Göteborg 2/8, Vadstena 3/8, Smögen 9/8, Uppsala 10/8, Karlshamn 17/8.

ANNONS

Följ ämnen i artikeln