Så var Broder Daniels avsked
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-08-08
I kväll satte Broder Daniel punkt.
Spelningen på Way Out West i Göteborg var den legendariska gruppens sista – och samtidigt en hyllning till bandets gitarrist Anders Göthberg som dog tidigare i år.
Så här såg aftonbladet.se:s minut för minut-bevakning från Broder Daniels avskedskonsert ut.
00.18. Farväl kan vara smärtsamma. Nästan tio minuter efter att spelningen är slut står fortfarande mängder av fans kvar framför scenen och hoppas på extranummer, trots att roddarna har börjat ta bort utrustningen.
00.10: Broder Daniels avskedskonsert är över. Ett mycket vackert och värdigt avslut på spelningen.
00.06: Bandet lämnar scenen, utom Henrik. Några tjejer gråter floder längst fram. Henrik står ensam med en akustisk gitarr och säger att det kan vara sista låten, ”Det finns ingen tid kvar.” Låten: ”No time for us.”
00.04: Bra röj i ”Whirlwind”. Henrik står med båda armarna rakt utåt, medan bandet manglar på i slutet.
23.57: ”Nu kommer en låt som inte handlar om någon speciell stad” säger Henrik. Sedan drar de igång ”Shoreline”. Publiken hoppar och klappar med från första takten. Strålkastarna lyser upp publiken till textraden ”you die when your young”. Man kan få gpåshud för mycket mindre...
23.56: ”Vi äskar er” säger Henrik efter ”You bury me”.
23.51: Henrik hoppar ner från scen och går ner till publiken i låten och hälsar på fansen.
23.49: Bandet tillbaka på scen. Riffet till ”Hardened heart” börjar. Publiken klappar i takt. Vi står med ett antal fans på andra våningen på en paviljong som Telia har. Den gungar betänkligt, och en vänlig tjej som jobbar här har bett några gå av då det gungade lite för mycket ett tag. Inga får gå upp hit nu.
23.47: Bandet går av scenen. Rundgången larmar över scenen och publiken. ”BD”-loggan lyser vit i bakgrunden, annars ett kallt blått sken som färgar scenen.
23.43: Hundratals armar i luften till introt i ”When we were winning”. Hela scenen färgas röd av strålkastarna och röken. Henrik sätter sig på knä och krämar ur sig refrängen. Regnet öser över publiken. Stor allsång till slutet av låten.
23.39: ”Tack så hemskt mycket mina barn”, säger Henrik efter ”I'll be gone”. Sedan nye gitarristen Adams favoritlåt, enligt Berggren: ”Only life I know”. I introt öppnar sig himlen och det utlovade skyfallet börjar.
23.35: Nästa låt är ”I'll be gone”. Ödesmättat med tanke på kvällen...
23.34: Bra tryck i publiken till ”Happy people never fantasize”. Några har redan lyfts över kravallstaketet längst fram.
23.31: Aftonbladet.se:s modeexpert Nina Johansson är på plats i pubiken. Hennes kommentar: ”Henrik bär sin fantastiska cape på ett sätt som får varje nuvarande och före detta tonårstjej att svimma. En äkta musiker med stil, på riktigt.”
23.26: ”Glöm inte att BD aldrig kan dö, även om vi inte spelar ihop” säger Henrik till den jublande publiken. Sedan fortsätter sångaren: ”Nu kommer en av mina egna favoriter: 'Cruel Town'”.
23.22: Bra ös i nya låten. Ursinniga trummor och ylande gitarrer. Henrik vrålar över hela Slottsskogen. Bandet vill mycket i kväll.
23.19: Henrik: ”Sorglig kväll för oss eftersom vår bäste vän Anders inte är med oss. Anders sover för alltid.” Publiken skanderar ”Anders”. Ny låt: ”Hold on to your dreams”. ”Den här är till dig Anders” ropar Henrik. Några fans längst fram gråter så sminket rinner. Det här är en känslosam kväll.
23.15: Även publiken gillar ”Work”. Stort jubel efter låten är slut. Mäktigt publikhav. Ser ut som om alla festivalbsökare har letat sig hit i kväll. De kastar vatten för att kyla ner fansen längst fram.
23.12: ”Nu kommer en av våra egna gamla favoriter” säger Henrik. Sedan drar de i gång ”Work”. Ett hav av armar och mobiltelefoner i publiken.
23.07: Tredje låten är första hitlåten i kväll, ”Sorrow”. Innan dess sa Henrik ”Vi är Broder Daniel. Det här är vår sista konsert”.
22.57: Henrik Berggren kommer in sist på scen iklädd svart hatt, och svart cape. Han ser ut som en blandning av en kusk från i början av 1900-talet och Jack the Ripper. Första låten: ”The Middleclas”.
22.55: Blått ljus och ett tungt gitarrgnissel – och nu är bandet med Henrik Berggren, Theodor Jensen och Lars Malmros på scen. Den sista Broder Daniel-konserten är i gång!
22.52: Sigur Rós håller fortfarande på och spelar, så Broder Daniel-konserten är lite försenad. Passar bra med lite kuriosa då.
Allt om Stockholm-chefen Lovisa var med på tiden det begav sig i Göteborg. Så här skrev hon i sin blogg om ett möte med BD:
”Jag var 17 år (typ -94) och hade lyckats boka en intervju med BD för skoltidningens räkning. Min kompis Jakob och jag var tvungna att dela på ett sexpack i en trappuppgång före intervjun - vi var så nervösa. Vad skulle bandet säga? Skulle de skratta åt oss? Eller börja knarka med en gång? Kvällen till ära hade jag sprättat bort mitt Lacoste-märke från min vita tröja för att göra den mer indie. Jag ville ju inte se ut som om jag kom från Onsala (det gjorde jag).
Nere Kompaniet satt bandet och såg svåra ut kring ett bord. Senare under kvällen skulle uppträda på ett ställe några indie-meter längre bort, Magasinet och klubben Hemulen. Det första Henrik sa till oss när vi kom ner för trappan var Har ni några pengar? Eh, nej sa jag (jag gick ju på gymnasiet, då har man inga pengar). Cigg då? Jo, det hade jag. Intervjun gick okej, dom tyckte nog att vi var små och söta.
Efter ett par öl packade vi in oss i en taxi ("ni kan väl betala" tyckte Henrik) och åkte hem till Anders på förfest. Människor kom dit, bland annat stans märkligaste partymänniska Jorma. Vi drack öl i mängder och Theodore Jensen orerade om någon märklig svartfest på en båt i hamnen tidigare helg. Mina öron stod typ rakt ut. Sen ville bandet bli sminkade. "Vi vill se ut som vi har cancer" var uppmaning. Ett par timmar senare packade vi in oss i en skräpig taxi ("ni kan väl betala, ehh skivbolaget kan säkert ge er pengar sen" tyckte Henrik). I bilen sköljdes en näve piller ner med whiskey. Allt kändes väldigt indie-rock'n'roll.
Spelningen på Magasinet blev en stor soppa, tror bandet bara spelade två, tre låtar innan Pop-Lars slängde ut bastrumman i publiken.
När Jakob och jag träffade på bandet ute efter den kvällen var det mest för att de ville ha en hundring, cigg eller en öl av oss. Och det fick dom för det mesta. ”
22.45: Redan en timme före utsatt starttid började fansen flockas frmme vid Flamingoscenen i Slottsskogen. Nu är det knökat hela vägen till mixerbordet. Ingen vill missa detta.