Matar fram hits snortajt och stensäkert
Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-05-30
HÄSSLEHOLM. En festival ska sluta med dans, det är en gammal sanning, och det bästa sättet att dämpa uppbrottstämningen som ofrånkomligen lägger sig när kylan och mörkret sätter in och folk börjar tackla av efter flera dygns fest.
Så att dunka ut Röyksopp sist på största scenen är förstås helt rätt tänkt av Siesta. Den norska duon har varit flitiga gäster på svenska festivaler på senare år och den som sett dem blir förmodligen vare sig besviken eller särskilt överraskad.
De brassar på med en neonfärgad epilepsichock till ljusshow, och matar fram sina hits snortajt och stensäkert, med en maskerad sångerska på ena flanken och en livebasist på den andra, för att sätta extra fyr under fjordfunkgrytan.
Röyksopp-hörnstenar som ”Eple” eller ”What else is there?” sitter så djupt i ryggmärgen hos den här publiken att folk exploderar på ren instinkt i den småkyliga midnattstimmen.
Det är en fin final, men inte riktigt lika sprakande som showerna med Robyn i fjol.