Maries sång får hjärtan att krossas
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2011-03-01
till Roxettes turnépremiär i Kazan
KAZAN. Marie Fredriksson har alltid berört.
Det är mäktigt att höra henne hitta sin röst igen. Roxette sliter sig fram till en fantastisk final.
Hitsen går hem i Kazan.
Cigarettändarna glöder under balladerna och allsången dånar i ”It must have been love”.
När Marie Fredriksson kommer ut i hemmalagets hockeytröja till extranumren jublar Kazan. Nästan lika publikfriande som Christoffer Lundquists ylande gitarrversion av ”Kalinka”.
En svacka i mitten
Vägen till slutsuccé har varit ojämn. Låtarna lyfter med publikens gensvar, och de mer okända bitarna i mitten gör att det svackar den här kvällen. Marie Fredriksson sjunger bättre och bättre. Det är en återkomst ingen trodde var möjlig, och hon tar tillvara de långsamma låtarna, som en utmärkt ”Spending my time”.
Ett bra växelspel mellan balladerna och Gessles hoppa jämfota-pop. Han har skrivit en bunt nya ess till ”Charm school”. Jag tror showen blir ännu bättre när de lyfter in fler av de nya starka, som gospelgungande ”No one makes it on her own” och smittande leende ”After all”.
Måste ha varit kärlek
Man ser att den här upplagan av Roxette har kul när de spelar. Det kanske blir en textmiss eller gitarrfel någon gång, men det lever.
När konserten är på väg att ta slut gör Marie Fredriksson ”Listen to your heart” och sjunger ut så det kan krossa hjärtan.
Det är vackert. Det är trösterikt. Det måste ha varit kärlek, men det är inte över.
Det har bara börjat. Roxette kommer att vara ännu bättre när de når Göteborg i sommar.