Slipknot blir ett enda kaos
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-06-27
Slipknot
GÖTEBORG. Det blir lite så som det kan bli då nio viljor ska jämkas samman på en festivalscen.
Om betraktarens placering inte är den optimala, det vill säga rakt framför själva eventet, så kan man lätt bli lurad på det fräckaste örongodiset.
Så även i kväll. Trots ett par omlokaliseringsförsök lyckas jag aldrig riktigt fånga Corey Taylors fantastiska men ändå så lågt mixade sång annat än i bakgrunden.
Basen tar över
I stället dominerar Joey Jordisons bastrummor ljudbilden och detta för med sig att ”People=shit” bara blir ett enda kaos och att urkraften i ”The blister exists” viker ner sig innan den når elitnivå.
Annars är det ju som det ska och sig bör. Shawn ”Clown” Crahan knullar oljefat med sitt baseballträ, Chris Fehn lunkar runt och pekar långfinger åt publiken mest hela tiden medan dagsverket utförs enligt planen.
Men den slutliga fokuseringen saknas lika fullt.
Black stage, Metaltown.
Bäst: ”Duality”.
Sämst: Låtlistan har kortats lite väl bryskt.