En briljant showman
Publicerad 2011-09-23
GÖTEBORG. Fort – vad tänker du på när jag säger Tomas Ledin?
Rätt svar efter den här premiären:
Tomas Ledin är rolig. Driver med sig själv. Är en sång- och dansman som blir tårögd av publikens kärlek.
Fast först lurar han oss.
Det inleds som vilken Tomas Ledin-konsert som helst. Heltäckningsrock med ”Vi är på gång”, ”500 dagar om året” och ”Helt galen i dig”.
Scenbyte. Tomas Ledin blir berättare i historien om sitt liv. Bilder från uppväxten i Sandviken, men mer än så. En grafiskt imponerande show som blixtsnabbt målar tidsbilder, och till det små scener där en ung man (David Lindgren) spelar Tomas Ledin.
Stor självdistans
Just det. En ”Tomas Ledin” som sjunger snuttar av den riktige Ledins låtar.
Det är mycket kul och gjort med stor självdistans. Från barndomen till 1980. Man kan få intrycket att Tomas Ledin mest haft en serie fiaskon i förfärliga kläder. Mycket Melodifestival, en del tv-klipp.
Bästa jag sett
En fantastisk halvtimme. Bland det bästa jag sett i den här sortens krogshow där en artist tittar bakåt. Briljant.
Bakom Tomas Ledin och musikerna visas sedan mycket begåvat filmer och stillbilder. Han knyter ihop sina somriga sånger framför en underbar vy från Höga kusten med blomsteräng, en sjö och huset där som barn han lekte. En ny fin liten sång, ”Ä lu oäten”, tillägnas farmor.
Kvällens musikaliska höjdpunkt är när Ledin ensam står framför en filmad symfoniorkester och sjunger ”En del av mitt hjärta”.
Extraextranumren är fem alltför mycket spelade Ledin-låtar där alla ska klappa händer och sjunga med. Sist ”I natt är jag din”.
Då låter han som han alltid gjort. Men den här kvällen visar Tomas Ledin andra sidor som vi gärna ser mer av.
Jens Peterson