Maggio makalöst magnifik
Publicerad 2012-06-29
Drottningen av Peace & Love får gåshuden att resa sig – så många 
får hon
BORLÄNGE Hon trevar några låtar.
Sedan kliver Petter in och förvandlar Veronica Maggios turnépremiär till en vacker festivalexplosion.
Hon har haft både rösten och utstrålningen sedan debuten.
I kväll, på fjärde Peace & Love-besöket, faller bitarna på plats.
Själv har jag sett två av de tidigare Borlängespelningarna. Sett henne gå från försiktigt scenvilsen men lovande till fjolårets publikfest, där sångerskan snarare var överväldigad över den enorma responsen än tog plats på scenen.
Svängigt komp
I kväll visar Maggio att hon har växt in i succén.
Att hon har blivit den svenska soulpopdrottning som hon länge haft i sig.
Men hon gör det inte på egen hand. Med ett fem musiker starkt, svängigt band och en stråkkvartett bakom sig lyfter verkligen Maggios signum. Rösten. Den svalt blåa sången, den dystra falsetten och det soulhesa vibratot har aldrig låtit mer självklart.
Men det är Petter som får konserten att lyfta. Efter 20 minuter kliver han in och gästar en magisk ”Längesen” och ”Inga problem”, där Maggio också får sällskap av Daniel Adams Ray.
Tänder till
Versionen av ”Längesen” är makalös i sig. Så vacker och omtumlande att den bygger gåshud som når träkronorna längst bak i festivalområdet.
I samma stund får premiären plötsligt ny luft.
Det är som att Veronica behöver skjutsen för att spola bort det sista av premiärnerverna och att konserten börjar på riktigt. När duon kliver av får hon sin starka låtkatalog att skina på allvar.
Självförtroendet lyser igenom i varenda ton, i varje svepande rörelse över scenen.
Sitter som en smäck
Redan förra året kändes det som Veronica Maggio skulle ha avslutat på Peace & Loves allra heligaste plats – huvudscenen Utopia.
Då hade kostymen varit för stor.
I kväll är den millimetersydd.
Veronica Maggio
Utopia, Peace & Love
Bäst: ”Längesen” tillsammans med Petter är makalös. Men mycket är väldigt vackert i kväll - som ”Snälla bli min”, ”Satan i gatan”, ”Vad gör vi i kväll” och nyskrivna souldammet ”Låtsas som det regnar”.
Sämst: Tråkigt att alltid behöva skriva det, men den här sovrumsvolymen på festivaler är svår att förlika sig med.
Längd: 90 minuter.
Publik: Uppskattningsvis drygt 20 000. Uppskattningsvis lika lycklig som den låter.