Hon är älskvärd och väldigt Patti
Publicerad 2013-07-12
Dalhallas vallgrav är det enda som hindrar Smith från att nå ända fram
RÄTTVIK. Det är en bred vallgrav mellan Patti Smith och hennes publik i kväll.
Inte optimalt för en artist vars scenshow handlar så mycket om kommunikation.
Den legendariska New York-sångerskan har på senare blivit en riktig Sverigevän.
Inte minst är hon efter sina Peace & Love- spelningar och besök på Borlänges Jussi Björling-museum ett stort fan av Dalarna, så att hon dyker upp för konsert i det gamla kalkbrottet känns både väntat och logiskt.
Och visst, det är en mäktig konsertplats. ”Nåt sånt här finns inte i New Jersey”, som Patti Smith säger.
Svår konsertmiljö
Men det är möjligen inte den allra bästa platsen för hennes spartanska gitarrrock.
Sedan Patti Smith gjorde comeback på scenerna i mitten av 90-talet har jag sett henne live otaliga gånger, men hon har aldrig varit bättre än på Konserthuset i Stockholm för snart två år sedan, dagen efter att hon tagit emot Polarpriset.
Den laddning, närhet och värme som hon lyckades bygga upp där och då, dränkt i kärlek från en publik bokstavligt talat på armlängds avstånd, fångade allt det som är unikt med Patti Smiths artisteri.
Hälsade på fansen
Hon är en folkets poet, smittande tacksam över att nya generationer grips av kraften i hennes gamla 70-talslåtar, som inget hellre vill än att alla som lyssnar ska känna att de betyder något, people have the power.
Även i kväll når hon längre än många har gjort på Dalhalla, inte minst när hon springer ut och hälsar på fansen under ett garagerockmedley med Lenny Kaye på sång, men annars märks de där märkligt många meterna vatten mellan scen och publik.
Hon är visserligen älskvärd och väldigt Patti när hon sjunger en nyskriven liten hyllning till Edward Snowden, och monumental i mogna, mäktiga 90-talsnummer som ”Beneath the southern cross” och ”Ghost dance”.
Flera säkra kort
Men flera av de säkra korten, som ”Dancing barefoot” och ”Because the night”, har svårt att lyfta med full kraft när sångerskan måste speja och kisa för att verkligen se sin publik.
Och varför den loja covern på Eddie Cochrans ”Summertime blues” fick följa med upp ur replokalen är en gåta när det finns så mycket rent guld i egna katalogen.
Fotnot: Patti Smith och hennes band spelar i Uppsala i kväll och Göteborg i morgon. Då är First Aid Kit förband.
Patti Smith
Plats: Dalhalla, Rättvik. Publik: 2 000. Längd: 100 minuter. Bäst: ”Beneath the southern cross”. Sämst: ”Summertime blues”.