Man huttrar av ångest – trots att det är sol och 30 grader varmt
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-06-28
Sophie Zelmani
BORLÄNGE. Undrar hur de tänkte här? Att placera Sophie Zelmani på festivalens största scen – den är verkligen gigantisk – kvart i tre på eftermiddagen är borde betraktas som tjänstefel.
Zelmani är ju inte precis känd för att göra elektriska boogieversioner av ”Hej tomtegubbar”. Musiken är anpassad för små, slutna rum med stearinljus. Och inte för en stor gräsmatta där solen förvandlar de fåtaliga besökarna framför scenen till smältande, kladdiga glasspinnar.
Samtidigt är Zelmani och hennes band så trygga och säkra i sitt uttryck att det egentligen gör detsamma var de spelar. Rösten, melodierna, texterna, Lars Halapis mästerliga och vackra gitarrspel ... den ångestladdade helheten kan få vem som helst att huttra trots att temperaturen just i dag närmar sig 30 plusgrader.
I ”Love on my mind” låter det som att Velvet Underground har spelat in en kärleksballad i ishotellet i Jukkasjärvi.