Ett intensivt paket kärlek
Uppdaterad 2014-07-01 | Publicerad 2014-06-29
Axwell & Ingrosso bjuder på 90 minuter ren energi
NORRKÖPING. ”We come, we rave, we love” heter Axwell & Ingrossos nya singel.
Och det är långt ifrån en lögn den här natten.
Som final på Bråvallafestivalen levererar dj-stjärnorna ett intensivt paket kärlek för ögonen, magen och reptilhjärnan.
Två tredjedelar av Swedish House Mafia har aviserat att de har ett album ihop på gång och i sommar åker de runt på festivaler och etablerar detta nästa steg i sina redan grandiosa karriärer.
Och som de gör det.
Axel ”Axwell” Hedfors och Sebastian Ingrosso bygger till stor del setet på helt nya låtar men har publiken med sig direkt i inledande ”This time (we can’t go home)”.
Redan i andra låten ”We come, we rave, we love” brassar de på med rök, eld och laser och sedan rullar festen vidare i ett tempo och med en energi som ofta känns lite råare och fränare än det de gjorde i Swedish House Mafia.
Det är en elektronisk chockkaskad för åtminstone tre av sinnena. Näthinnor sprakar, trumhinnor vibrerar, byxben fladdrar.
Visuellt är det ett slags uppspeedad, anabolladdad korsning av 60-talets flippade psykedeliashower, Kiss pyroexcesser och Kraftwerks retrofuturism tagen rakt in i den framtid som den ville beskriva för över 30 år sedan. Publiken dansar, flashar med sina mobilkameror och instagrammar ut allt över nätet i realtid, i perfekt digital harmoni med det som händer på scenen.
Intellektuellt är det semester. Att en monsterhit med Swedish House Mafia hette ”Leave the world behind” — den dyker givetvis upp även i det här setet — är talande. I finalen tycker Axwell att det är ”djupt” när han säger att vädret inte är nåt vidare men att ”ni sken som en sol för oss”.
Allt handlar om stunden, den gemensamma euforin. Vi får inte med oss mer hem än en wow-känsla. Den är å andra sidan minst sagt påtaglig, accentuerad av sprutande girlanger och maffiga fyrverkerier och mer eld, rök och konstant flödande bildcollage i intensiva, starka färger.
Musikaliskt kastar sig Axwell & Ingrosso mellan kassaskåpssäkra spår som ”Greyhound” och ”Reload” över helt nya nummer som ”Can’t hold us down” (med direktsamplat publikljud), ”On my way” (med sång av Salem Al Fakir) och ”Sun is shining”. Men också en hel del annat, som Alessos ”Tear the roof up” och en snutt av Coldplays ”Every teardrop is a waterfall”, där vita spotlights bygger en bur runt dj-podiet. I Armin van Buurens ”This is what it feels like” tar publiken hand om sången.
Det är 90 minuter ren energi, generöst och skickligt exekverad.
Förmodligen precis vad folk behöver när de ska trava ut i nattkylan på campingen, krypa in i sina regnvåta tält och hantera faktumet att den här festen är över för i år.