Ett helt okej rockparty
Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-08-08
Det sprakar och pyr. Smäller och brinner lite i kulisserna.
Men Mötley Crües cirkus blir bara ett trevligt litet spektakel.
Och den ska ju vara så mycket ... mer.
Det är visserligen fem år sen. Fem år som till och med kan göra dåraktiga rockband äldre.
Men det är ändå svårt att glömma den infernaliskt överstyrda vansinnesshow som kom till Norje och Sweden Rock Festival 2005. Med strippor, eldslukare, lyxpyro och lite allmänt snusk var det ingen diskussion om att Los Angeles-bandet levde upp till den smutsiga myten om sig självt.
Om det kan man tycka mycket. Men kul var det.
Lugnare show
På Sonisphere är showen en helt annan. Lugnare. Rent av sansad och utan större provokationer.
Skandalälsklingen Tommy Lee lämnar visserligen trumsetet för att konstatera att Stockholm är en kanonplats att vara kåt på, men jäktar snabbt tillbaka innan han hinner ställa till med mer bus.
Visst, man hinner inte så mycket på ett komprimerat festivalset. I alla fall inte när man i praktiken värmer upp för Iron Maiden.
Och låtvalet – där spritfestklassiker som ”Live wire”, ”Girls girls girls”, ”Dr Feelgood”, ”Shout at the devil” och inledande smällen ”Kickstart my heart” avlöser varandra i ett rasande tempo – är det heller inget fel på.
Men materialet behöver den där extra energin och inramningen som bandet kan leverera, om de har lust och pengar att bränna. Att Vince Neil säger sig springa sammanlagt 16 kilometer på scenen varje gig stämmer säkert. Bara inte i kväll.
Humöret räddningen
Räddningen i gyttjan på Universitetsområdet är att glamkvartetten ändå verkar vara på fantastiskt bra humör. Inte bara pajasen Tommy Lee. Och till och med den sargade och sjukdomsmärkte gitarristen Mick Mars.
Den stämningen är inget som känns självklart 2010 då Mötley Crüe på turné är ett skruvat men väloljat företag och inget annat.
Men med det blir ett vanligt skift i sleazefabriken ändå ett helt okej rockparty. Problemet är bara att lagom aldrig har varit Mötley Crües signum.
Det ska det knappast vara heller.