Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Birgitta, Britta

ROCKBJÖRNEN PRESENTERAS AV

Festivalfavoriter – and they love it!

Uppdaterad 2013-08-05 | Publicerad 2013-08-02

Nöjesbladet hängde med succéduon Icona Pop på den sista Sverigespelningen före drömturnén i USA

Icona Pop skapar kaos.

En krokig väg har lett Sveriges största popduo till över två miljoner sålda singlar – och en amerikansk turnébuss som kan bli deras nya hångelmekka.

– För oss är det så jäkla viktigt att få spåra lite då och då, säger Aino Jawo till Nöjesbladet.

Det är blodstänk på klänningen.

De vita plastrutorna som utgör både fram – och baksida på det egendesignade plagget har rispat upp huden på Caroline Hjelt, 24.

Men det gör ingenting.

Icona Pop har varit ute på turné i över ett år. Efter genombrottet med singeln ”I love it” förra våren har spelningarna avlöst varandra. Sverige, Europa, USA. I mitten på maj i år uppträdde de på Billboard music awards vid sidan om artister som Justin Bieber, 19, och Prince, 55.

Allting som redan rullat har fått högre fart.

– Vi har alltid varit drömmare och vågat drömma väldigt stort. Så man har ju drömt om det här och gått igenom det i huvudet många gånger, och tänkt ”snart ska vi göra det här och det här”. Sedan är det en annan känsla att faktiskt vara här nu. Man får stanna upp ibland och nypa sig själv i armen, säger Caroline Hjelt.

Och här är det – kaos.

När de anländer till Emmabodafestivalen är det för tredje året i rad. De har fått några dagar ledigt hemma i Stockholm, samtidigt som de håller på att bygga en hel scenshow inför den kommande USA-turnén.

– Att vara på turné är grymt. Det är alltid kaos. Jag tror att det är för att vi försöker vara på så många ställen samtidigt och jobbar gentemot USA och här. Det är mycket som pågår samtidigt, det är inte bara ”nu ska vi spela i kväll”, säger Caroline.

– Eftersom vi valt att själva vara involverade i allting så är det många kreativa beslut.

Så de har med sig ett team som håller koll. Som är deras familj ute på vägarna. Som vet var de är på väg. Som dricker öl, provar ljud och säger att det är okej att sno med sig vinflaskorna ur logen. Sedan har de också varandra.

– Det tror jag är nyckeln. Att vi har så jäkla kul. Annars hade man inte orkat, säger Aino Jawo, 25.

Icona Pop bildades efter en blöt festkväll hemma hos Caroline för fyra och ett halvt år sedan. Men för svenska folket slog duon ner som en blixt från en klar himmel först i och med det stora genombrottet förra året. Men vägen dit har inte varit helt lätt.

– Utåt sett ser det ju ut som att det bara har gått rakt upp. Men det har varit en ganska krokig och lång väg. Men jag tror att det har varit väldigt bra för oss, säger ­ Aino.

– Nu vet vi vad vi vill och vad vi absolut inte vill. Man har fått lära sig en del av misstag som man har gjort på vägen och det tror jag har bidragit till att Icona Pop är de två som vi är i dag.

På vägen har folk gett upp. Slutat tro. Icona Pop har tvingats försöka övertyga folk. Inte bara om att de varit värda att satsa på, utan om att deras egen vision har varit den rätta.

– När vi började skriva ihop så var det bara så himla enkelt. Vi blev så sjukt exalterade för att det gick så bra, så vi kände oss nästan stressade. Vi hade ingen tid att förlora. Vi körde bara på magkänslan och har alltid känt oss otroligt fria, säger Caroline.

Så de kämpade för den friheten. Stod emot när den höll på att ryckas bort.

– Vi tvekade aldrig. Vi blev så himla övertygade om att bevisa att ”ni ska ångra att ni inte ville jobba med oss”. Att de ville förändra vad Icona Pop var och det vi trodde på, säger Aino.

De slutade bry sig om vad alla andra tyckte. Höll fast vid magkänslan och hittade rätt i Ten Music group.

– Och det var då det började rulla. Så var det oss i alla fall, säger Aino.

De trängs på bordet. Grönsakerna och flaskorna. En påse öl bärs upp på scenen. Icona Pop kräver inget speciellt, men de vill gärna ha öl, vin, nötter, frukt och grönsaker i logen.

– Jag älskar broccoli, säger Caroline och nickar mot den rosa skålen bredvid nötterna.

Den senaste tiden har Icona Pop flugit fram och tillbaka mellan Europa och USA. Men inför USA–turnén har de skaffat sig en turnébuss. Att ständigt behöva flyga har tärt. Att ha en bas ger ett helt annat lugn.

– Det blir verkligen ens lilla trygghet. Den där lilla bunkern. Vi har varit ute och rest så mycket och så länge, så det känns nästan som att komma hem, säger Caroline.

Får ni hångla något?

– Vi får se hur det blir på den här turnén. Men annars ... på flygplatserna är det rätt torrt med hångel alltså, det måste jag säga. Men nu när man har buss kanske man kan..., fortsätter Caroline.

– ... smyga in någon liten stackare i bunkern och hångla lite, säger Aino.

De skrattar.

Ibland blir det några sena nätter. Då när de hamnar i ett ”mood” och pallar att festa. Men att vara på turné är stenhårt jobb.

– Vi går upp och försöker träna varje dag. Gör sångövningar och försöker ta hand om oss. Och de gånger man väljer att gå ut så gör man det och har skitkul. Men om vi skulle göra det varje gång så skulle inte vi stå här, säger Caroline.

– Vi försöker hålla oss i skinnet så gott det går, men fest är ju bäst. För oss är det så jäkla viktig att få spåra lite då och då, för det var litegrann där Icona Pop startades. Blir det för strukturerat så tappar vi lite vår kreativa sida, så då skapar vi kaos i stället. Jag tror att det är viktigt att man liksom ”release your demons” ibland, säger Aino.

Det låter ju härligt.

– Ja, och farligt.

Bara en minut innan showen ska dra i gång ställer sig Aino och Caroline i ring tillsammans med sitt team bakom scenen. De riktar fingrarna som två par djävulshorn in i mitten och skriker rakt ut.

Peppar.

– Helt ärligt så tror jag inte att vi riktigt fattat hur stor ”I love it” har varit och är, vi jobbar ju på exakt som förut, bara det att vi jobbar ännu mer och det är fler folk som ser oss live, säger Aino.

– När vi började åka på turné så lyssnade vi ofta på radio och hörde vår låt hela tiden. Och vi tänkte ”shit, nu har vi blivit en av de här låtarna som spelas så mycket att man nästan vill kräkas när man hör den. Wow”.

Framför scenen står flera hundra personer som vill kräkas med dem.

Och hela Emmaboda skriker när Icona Pop drar i gång.

Aino Jawo skrattar. Läppstiftet är utkletat runt hela munnen. Avslutningen blev ett svettigt kramkalas med publiken längst fram vid kravallstaketet. När de sista tonerna dog ut låg de raklånga över scengolvet. Extasen, och en gnutta sorg, golvade dem båda.

– Det var fantastiskt. Men det är lite sorgligt med tanke på att det är vår sista spelning i Sverige på väldigt länge. Men det mottagandet som publiken hade klockan halv fyra på en festival ... säger Aino.

– Så fin publik, verkligen, fortsätter Caroline.

Men Icona Pop är redan på väg. Schemat är hektiskt. Det har varit så det senaste året. Den svarta vanen står beredd och de byter in några matbiljetter mot något att äta. Kastar ut några McDonaldspåsar ur bilen, packar in ölen. Sex timmar hem till Stockholm innebär fest i baksätet.

De har lämnat sitt avtryck.

Så har också Emmaboda.

– Det är alltid speciellt hemma. På hemmaplan. Det kommer alltid att vara det och det kommer alltid att kännas extra mycket, säger Caroline.

– Första spelningen här för tre år sedan var så sjuk. Då hade vi precis släppt ”Manners” och kom hit. Så vi gick ut och det var ett hav med folk som sjöng med. Då var vi bara ”wow, nu jäklar”. Den känslan... jag tror inte riktigt att man kan uppleva den igen. Den första känslan när man inser att det är människor som lyssnar på det man gör, säger Aino.

Nu är det desto fler.

Popduon, som precis sålt dubbel platina (2 miljoner sålda exemplar) av singeln ”I love it” i USA, hinner precis hämta andan efter Europa innan den sex veckor långa turnén börjar på andra sidan Atlanten. Sedan väntar Asien. Och efter det: Australien.

– Sedan är det jul, säger Caroline och skrattar.

– Det ska bli helt sjukt. Vi har ju drömt om det här.

Drömmen var en världsturné. Och fyra och ett halvt år efter den där festnatten då en hjärtekrossad Aino Jawo mötte en okänd festvärdinna är drömmen verklighet.

Men drömmare kan inte sluta drömma.

– Målen flyttas fram hela tiden. Det finns vissa saker som man vill göra på scenen, en viss typ av show som vi ser fram för oss, vissa ställen vi vill resa till, scener vi vill uppträda på. Vi vill fortsätta göra det vi gör nu och nå ut till fler människor. Drömmen är ju att få göra det här tills vi är 100 år gamla, säger Caroline.

76 år kvar.

Icona Pop har bara börjat.

En hård kamp mot klockan

07:00

Lämnar Stockholm med destination Emmaboda.

13:53

Anländer till festivalen i en svart van. Checkar in och kör in på backstageområdet.

14:10

Gör sig hemmastadda i logerna.

14:20

Scenarbetarna börjar rulla upp instrumenten på scenen och provar ljudet.

15:00

Byter om och sjunger upp.

15:44

Gör en ring bakom scenen med sitt team. Riktar fingrarna som två par djävulshorn och skriker rakt ut.

15:45

Kliver på scenen.

16:30

Showen är slut. De går bakom logen och sminkar av sig och byter om.

17:00

Äter mat.

18:00

Lämnar Emmaboda och åker mot Stockholm. Ska vidare mot Berlin morgonen efter.

Följ ämnen i artikeln